Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djup, och vid Island öfverstiga de knappt 400 m. djup. Det är
därför icke troligt, att en kvartär höjning, åtminstone vid
Storbritannien och Färöarna, uppnått ett så stort belopp som 600 m.
Den landhöjning, som förekommit i dessa trakter, torde för öfrigt
snarare hafva tillhört istidens böljan än dess slut. För den senare
tidpunkten måste man väl tvärtom antaga en sänkning. På Island
finnas enligt Thoroddsen1 senglaciala strandlinjer upp till 130 m.
öfver hafvet, och i Skottland tyckas dylika förekomma ända till
en höjd af 30 m. öfver hafvet. Det är därför mycket sannolikare,
atb hafvet på den ifrågavarande bottentröskeln vid istidens slut var
djupare än nu i stället för grundare.
Ehuru åtskilligt talar för, att en mer eller mindre fullständig
brygga af land eller af öar, åtskilligt större än de nuvarande, under
början af istiden förenade Europa och Amerika, så måste
antagandet af en sådan brygga, åtminstone under Skandinaviens
post-glaciala tid, tillbakavisas såsom orimligt. Att en sådan postglacial
landbrygga för det första icke kunnat vara fullständig utan haft
betydande afbrott, bevisas, såsom Thoroddsen framhållit, af
frånvaron af inhemska landdäggdjur, grodor och ödlor på Island. Men
öfver hufvud taget är antagandet af denna postglaciala landbrygga
otänkbart af den anledningen, att densamma skulle hafva afstängt
Golfströmmen från Skandinaviens kuster och därstädes förorsakat en
ny istid11. Men, såsom vi veta, har i vårt land under postglacial tid
först en förbättring af klimatet och sedan en mot nutiden
fortgående svag försämring förekommit.
Hvilken roll en under kvartärtidens äldsta skeden förefintlig
landbrygga mellan Europa och Amerika skulle hafva spelat för
människans spridning, är naturligen svårt att afgöra. Det förefaller
dock, som om den betydande landhöjning, som den ifrågavarande
landförbindelsen förutsätter, skulle hafva förorsakat en så kraftig
nedisning af Grönland och Island, att en utbredning af
människosläktet på denna väg skulle hafva varit omöjlig. Man får väl
antaga, att människan vid det ifrågavarande skedet ännu befunnit sig
på de allra första stadierna af utveckling och för sin existens kräft
någorlunda gynnsamma omständigheter. Det är knappt troligt, att
sådana förefunnos på den hypotetiska landbryggan. Det är för
öfrigt föga sannolikt, att den nu lefvande människoarten redan under
istidens början funnits till (se sid. 37).
1 Hypotesen om en postglacial Landbro etc. —Ymer, Bd 24 (1904), sid. 398.
2 Thoroddsen, Endnu nogle Ord om Landbro-Hypot. — Ymer, Bd 26(1906), sid. 97-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
