Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Två omaka vänner - III. Två omaka vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkligt djup vänskap, som band dem samman, så trodde
åtminstone Maud, som mera än de flästa trånade efter kärlek.
– Och nu skall du bli precis som min syster, sade Maud inner-
ligt och lade sin arm under folkskoleflickans, då hon gick med
Bella från båten. Visst såg hon lite annorlunda ut än Maud själf,
i de dyrbaraste färdigköpta kläder, men hvad gjorde det! Bella
skulle snart bli fin hon med.
En inre förnimmelse kom Maud att önska, att Bella måtte
undergå en yttre förvandling, innan brodern fick se henne... Hon
drog henne därför en bakväg in i sina egna rum, som låg vid
villans baksida.
– Hvad jag är glad att du är här, Bella lilla, och hvad vi ska
ha roligt liksom förr.
Maud hade öppnat alla skåpdörrar och de eleganta
reskoffertarne, och Bella ref bländad och lysten om bland all ståten.
– Nu skall du taga hvad du vill och behöfver, och inte får du
bli sårad af detta anbud, ty här gå de så gräsligt eleganta alla,
och du har ju endast din resdräkt, sade hon ursäktande.
Bella blef inte alls sårad, utan profvade den ena hatten efter
den andra framför spegeln, och Maud klappade förtjust i
händerna, när Bella satte på sig en skär sidenhatt med hvita, äkta
plymer, förresten en dyrbar Parisermodell, som Maud funnit allt
för grann åt sig.
Åh, hvad den klär dig, riktigt hänförande, kära Bella! Vill du
behålla den? Och hvad för en klädning då? Den här hvita med
skärt... aj – går den ej igen om lifvet? Nej – det är sannt du är
visst lite gröfre ... Jag menar, att jag ju är så orimligt ... utan
kropp just nere omkring själfva lifvet.
– – – ja Maud, du är då riktigt osmakligt smal. Man skall
vara litet tjock nu ... det tar sig mycket bättre ut, menade Bella
och profvade ett skärt sidenlif i blusfacon. Det här är riktigt
bra – räcker så väl till öfver bröstet, men med axlar och rygg är
det, som det kan ... hå jo – jag tror, det går, lite spändt gör då
inte så mycket, jag får bara öfva mig i att gå rak.
Men skor och handskar det var omöjligt. En Cendrillons sko,
kunde ej passa till dessa platta, breda fötter, och numro sex i
hanskar ej till den, som behöfde sex och tre kvart.
– Se dig i spegeln, Bella – ja du är en riktig skönhet.
– Maud, du har lockigt hår, jag bör ju äfven ha det, förklarade
Bella, inte riktigt nöjd – jag ser så slickad ut ... nog att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
