Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalekonomin granskar således varuproduktionens
ekonomi.
Nu är dock under inga förhållanden det produktiva
samhället liktydigt med summan av de privata företagen. Redan
Radber-tus Bastiat framhöll klart, under en mot honom riktad polemik,
förekomsten av en särskild ekonomisk verkningskrets, en särskild
enhet, som han benämnde ”ekonomisk enhet”. Om vi hade framför
oss den sammanlagda summan av de privata företagen, så var den
icke detsamma; som samhället. ”Summan” är endast rent logisk,
men icke någon verkligt existerande helhet.
För den rena teorin kommer det på ett ut hur stor till sin
omfattning, hur vid till sin utsträckning, den reglerade
samhälls-hushåliningen är. Hur ofta skämtade inte därför Marx över
benämningen ”nationalhushållning”, som de tyska, professorerna med
sådan försmak använde. Proportionellt av alldeles lika sekundär
betydelse, ur abstrakt vetenskaplig synpunkt sett, är frågan, vem
är den enskilda hushållningens subjekt, handlande person.
Synnerligen viktig är däremot beskaffenheten av sambandet mellan
de olika företagen och synnerligast då beskaffenheten hos
varuutbytet. För den mer konkreta forskningen, vilken icke
begränsar sitt studium blott till de allmänna lagarna, är däremot alla
dessa frågor av synnerligen stor betydelse.
Den moderna kapitalismen är en världskapitalism. Detta
innebär, att de kapitalistiska produktionsmetoderna behärskar hela
världen och binder med fasta ekonomiska band samman varje del
av/densamma. Den konkreta bilden av vår tids
samhällshushåil-ning är världshushållningen. Världshushållningen är sannerligen
en förefintlig helhet. I grund felaktiga är därför sådana
definitioner av väridshushållningen som de vilka givits av den moderne
forskaren d:r Earl von Tyszka. Tyszka skriver: ”Så som
nationernas hushållning utgör summan av deras enskilda individers
hushållning, så är också väridshushållningen summan av
nationernas hushållning”Summan av de nationalf öretag, som i
väsentlig mån äger inflytande på världsmarknaden, bildar
världshus-hållningen.” Dessa definitioner överensstämmer icke med
varandra: den senare motsäger sig själv, emedan jag fruktar, att
begreppet en enkel summa ej tillåter tal om de väsentliga olika delarnas
särskilda enheter. Summan av kräftorna i en sump är icke någon
verklig helhet. Antalet, under året födda barn, vilka ”samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
