Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af denna tingens nya ordning den starka invandring af
isynnerhet italienare, som tog sin början ieke långt efter kriget. Yana
vid ett varmt klimat och nöjda att arbeta för samma daglön som
negrerna visade sig immigranterna från syd Italien snart vara ett
synnerligt värdefullt tillskott i arbetskraft, i det de icke allenast
voro dugande arbetare utan också genom sin konkurrens
tvingade de fria och oberoende svarta att i någon mån regelbundet
arbeta på plantagerna, dem man icke kunde sköta med folk, som
endast ryckvis, i mån som nöden tvang dem, ville hyra ut sig
såsom daglönare.
Odlingen af sockerrör är den viktigaste grenen af
Louisianas landbruk, direkt eller indirekt sysselsättande hälften af dess
befolkning och afkastaude omkring tjugufem miljoner dollars
årligen. Från New Orleans till Baton Rouge sträcker sig en så
godt som oafbruten räcka af sockerplantager, upptagande den
ofantligt rika jord, som Mississippi-flodens aflagringar under
förloppet af århundraden bildat. Detta var före kriget den rikaste
delen af staten
samt skådeplatsen
för det mest
typiska sällskapslif
södern hade att
uppvisa. De
förmögna „creoler“,
amerikanare af
fransk härkomst, som egde dessa plantager vunno i almänhet
lysande inkomster från sina domäner och kunde därför egna så
godt som hela sin tid åt njutande af lifvets behagligaste sidor,
lämnande plantagernas skötsel och eftersyn åt siua förmän, hvilka
voro de enda, som kommo i egentligen omedelbar beröring med
slafarbetarne. Hvarje plantage var en liten värld för sig själf,
med ett rymligt, väl inredt och i almänhet luxuöst utstyrdt
boningshus för plantageegaren och hans familj, en hel liten by för
negrerna, deras hustrur och barn, vidsträckta trädgårds- och
parkanläggningar kring husen samt de saftigt gröna sockerrör sfälten
sträckande sig nära på så långt ögat bar åt alla håll omkring.
Bildning och förfining skattades högre än snart sagdt alt annat
och tack vare den särdeles gynsamma ekonomiska ställning
plan-tageegarne i regeln egde, hade de både tid och tillfälle att
uppfostra sina barn i den rådande andan. Lefnadssättet i
sydstaterna öfverhufvud och ingalunda minst på Louisianas plantager
och i dess vackra, nöjeslystna, franskt-sydländska hufvudstad, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
