Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsarens förhållande till det, som göres i hans namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sättet och likaså litet afsedd att verkligen införa
någon förändring däraf. Bit för bit ha därför
sedan dess folkrepresentationens redan från
början knappt tillmätta rättigheter kringskurits,
tills numera föga annat återstår än den hittills
icke upphäfda rätten, som ju är viktig nog, att
i duman granska och bedöma regeringens
åtgärder. Ty om ock dumakritiken gör föga
intryck på tsaren och hans ämbetsmän, gifves
dock därigenom folket en möjlighet, som
tidigare varit otänkbar, att bilda sig en egen
uppfattning både af regeringens åtgärder och af de
regerandes syften.
Sin absolutistiska ståndpunkt och sitt
autokratiska åskådningssätt har Nikolai II ända
sedan sin tronbestigning på mångahanda sätt
ådagalagt På de flesta håll i Ryssland hade
man som bekant hoppats, att någon förändring
af den nye tsaren skulle införas i det ytterligt
reaktionära styrelsesätt, som varit rådande
under Alexander III:s regeringstid och som allt
tydligare visat sin oförenlighet med några som
helst framsteg. Åt dessa förhoppningar gafs
ett svagt uttryck i en af de
lyckönskningsadres-ser i anledning af tronbestigningen, som af
deputationer från olika delar af riket
framfördes till monarken. Den däri uttalade
förhoppningen om utvidgad rätt för folket att deltaga
i ledningen af utvecklingen gick dock icke
längre än till önskemålet: ”att de lokala
själf-styrelseorganens” (semstvoförsamlingarnas)
”anspråkslösa rättigheter måtte respekteras och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
