Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De antagliga motiven för Rysslands finska politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike aldrig kunde bli den världsmakt han ville
göra det till, utan att också bli en sjömakt, och
därför sträfvade han med hänsynslös
målmedvetenhet att vinna fast fot vid den enda del af
världshafvet, Finska viken, där sådant på den
tiden kunde tänkas möjligt. Eändt är huru han
redan långt förrän fred var sluten med Sverige
satte sig fast i de sumpiga kärrmarkerna vid
Nevaflodens mynning och där, med despotisk
frihet från hänsyn för allt utom det mål han
utstakat, började uppbygga en ny hufvudstad
för riket. Dit förläde han sitt väldes
maktcentrum och därifrån öppnade han förbindelser
med västra Europa, allt under det han rastlöst
arbetade på att skaffa Byssland en krigsflotta
till skydd för dess nyvunna ställning som
sjömakt och för dess utrikeshandel, den han med
samma, alla hinder föraktande, energi sökte
utveckla.
Fredsslutet i Nystad år 1721 gaf honom icke
blott området vid östra ändan af Finska viken,
utan äfven en del af dess norra och dess södra
kust Det ryska tsarväldet hade skaffat sig
en öppen port mot det öfriga Europa och trädt
ut ur sin kontinentala isolering. Hans
efterträdare ha sedan fortsatt längs samma
riktlinjer såväl i nordväst som i sydväst och senare
äfven i öster. Bedan före midten af
sjuttonhundratalet gjorde tsarinnan Elisabeth ett
försök att i form af protektorat utsträcka det ryska
väldet öfver hela Finland och uppmanade ifrigt
landets af krigen uttröttade och utarmade in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
