Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nyland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
get nalkas man de tvenne storn broar, nom iffver broholmeu föra
vägen utåt frän Tavaattull. Hiir möter den vackra anblicken af botaniska
trädgårdeus grönska och blonifUerpalats samt vid doss sida allmänna
promenadens dammar och slingrande gångar mellan björk, rönn, hägg
och lind, lill dess nian ytterst pä udden nalkas det af mörka tallar omsusade
K a i s a ii i c in i, skämtsamt benämnde efter en gastronomisk celebritet, Mad:lle
Wahllund, tom först här residerade. Parken ir delvis gammal; nian liuner
liär den för 60 ar sedan afaomnade frimuraren Major Grauateuhjelms mystiska
graf pä en vacker kulle vid sjön. Men Kaisaniemi är endast tretton’ är gammalt;
i de fordom ensliga lunderna röra sig vår och sommar brokiga grupper; inan
anser sig bär ’’pä landet,11 man dricker sitt ihe 1 det gröna, medan sangen
ljuder högt eller militärens hornmusik spelar för folket. Fjärden gör här en
täck inskärning, Thiilövikcu, begränsad i norr of nejdens högsta
bergstrakt, K as aberget, der lusteldarna glimma 0111 midsommarnatten och
der-i frän man har den skönaste utsigt öfver Helsingfors. Rund t kring viken gar
mi redan en väg; men nejden erbjuder nu knappt en aning 001 livad den skall
Mifva eu dag, när "Helsingfors Djurgård11 raed dess Tivoli och dess ofvan
vikens innersta mynning belägna vattenkuranstalt fulländas, Vesler 0111 viken
ser man Tholii sockerbruk, det enda i landet; strax invid finnes elt
värdshus och en fordom berömd trädgärd, numera bekanta för sina folknöjen
sommartid, Härifrån passerar vandraren aier förbi Geheime-Rödet Walleens
dyrbara och smakfulla villa Magasund, förbi Esbolull och ryska
liniebalaljo-nens kasern tillbaka lill staden, soin här genom en sinal bro för gående Mar
i direkt förbindelse med promenaden.
Sä rikt har naturen pä alla sidor utrustat Helsingfors med ett läge
tacksamt föl* alla anläggningar, vare sig uti det nyttiga eller det sköna. Äfven
klimatet är här mildare än upp ilandet; medeltemperaturen sommartiden + 16"
vintertid — 7“ 2’. Beläget vid den (längsta basainen af Finska viken, der
många vindar trängas, är orten utsatt för blåst oeh hastiga vexlingar af
väderleken. Nuiuera en medelpunkt för landets styrelse oeli förvaltning,
innesluter Helsingfors, jemte länets och siua egna lokalmyndigheter, landets högsta
ofvan uppräknade enibetsverk samt det flaska universitetet med afla dess
inrättningar oeh lärda sällskapen Stadens lokala läroverk äro en högre
elementarskola, cn fruntimmers, en navigations- oeh en teknisk realskola, en
veiel-umlervisnings-, en söndags-, en slöjd- och en småbarnsskola samt en mängd
privata läroanstalter, bland hvilka ett iyceuin. Deu förenade Guska och
svenska lutherska församlingens kyrkoherde innehar sedan 1653 tillika Helsinge
pastorat. Hela folkmängden, utom finska militären (2,600 nfan), beräknas
till 16,00« personer, hvartill ännu kominer rysk militär. Fattigvården kostar
ärligen omkring 10.600 inb. silfver, hvarförutom en fruntimmers förening
ärligen depenserar omkring 900 samt en mindre förening i samma välgörande
syfte 200 rub. s. 111. Eu sparbank ined grundfond af 10,000 rub. Kr bergar
arbetarens skärf undan frestelserna. Stadens inkomster gä till omkring 42,000 rub.,
dess municipala utgifter lill omkring 37,000, dess kronoutskylder, arrenden
in. 111. till något öfver 8000 rub. Under staden lyda ägor af inalles 3,421
tunnlands vidd, hvaraf sjelfva stadsplanen, utom arreinletomter, omfattar 376
tunnland, fördelade i 0 stadsdelar, 101 qvarter, öfver 750 gårdstomter
(oberäknade mer äu 300 uloni stadens liuicr), 65 gator och B torg. Brand
försäkringsvärdet för 475 gärdar ärS:r rub. 2,400,000; villar 111. m. pä stadens jord finnas
omkring 200. Byguadsordniiigeu är gifven den 20 llrc. 1825 ocli
brandordningen deu 11 April 1838. Här äro dälder fyllda, berg genomsprängda, de flesta
quai-er bygda pä djupa försänkningar. Allt detta har kostat betydligt, oeh staden
ii t njuter i publika lån S:r rub. 82,000, Staden har handlande, viktualiehandlande och
handlande borgare, af hvardera slaget omkring 60, med iualies 80 öppna
salu-bodar. Här finnas 3 tobaksfahriker, en kort-, eu tapetfabrik, ett sockerbruk m. in.
Handlande korpsen har cn pensionskassa af 8000rub., sjömanshuset en
behållning af 12,000 rub. Ar 1350 ägde Helsingfors 74 större ocli mindre far»
tyg om inalles 3,586 läster. Sjötrafiken är 1850 bedrefa med 1,412 fartyg
oeh skutor om inalles 20,751 läster, förutom 3,483 roddbåtar. Samma år
infördes, hland annat, 17,908 famnar ved oeli 21,388 tunnor salt. Samma ar
värderades Helsingfors export till g:r rub. 71j®J: 78, dess import deremot till
1,350,233: 16. Tulluppbörden utgjorde 203,723: 05, hvaraf importen ensam jubragte
201,785: 11. En sä omåUIigt öfverskjutaude importzilfra förklaras (ill någon
del af Sveaborgs ocli badgästernas konsumtion, till en annan del deraf, a».
Helsingfors utgör transitoort för en mängd varor, som härifrån gä till
uppstäderna. Ei-porteu ekall sannolikt tredubblas i samma stund Helsingfors får cn
jeruväg ät norden.
Eu half mil sydost om Helsingfors höjer det starka Sveaborg (f. Wia
pori) siua hotande murar vid hamnens inlopp. Nödvärn efter 1711 ärs
olyckliga krig tvang Sverige lill delta jätteverk, hvaraf äran tillhör Augustin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
