Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV. Nyland
- Lokala Detaljer
- 36. Fagervik
- 37. Ekenäs, Raseborg
- 38. Torp i Sammatti
- 39. Utsigt från Paloniemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
början af förra seklet, men nybyggdes åter med betydlig kostnad af
Grosshandlaren i Stockholm Michael Mising, som pä 1720 talet köpte af
Billsteenska släglcn såväl detta, som Billnäs ocli Skogby Det var hans i finska
bergväsendets och jordbrukets historia sä berömde son. Bergsrådet Johan
Hisinger, som, efter att ha tillträd t dessa egendomar pä 1750 talet, lät raed den ;
honom egna drift ombygga och utvidga samtliga verken, som fortfarande till- I
höra den numera friherrliga familjen Bislnger. Ar 1775 led bruket af en För- j
#»
härjande brand. Vid Fagervik finnas en masugn, en knip- och tvenne stäng- J
jernshamrar, slipverk, qvani och bränneri. Eu bleck- och en |i låt hammare fur»— j
é
nos här frän 1730 till 1816, dä de dukade under 1 den ohämmade konkurren- 5
*
sen ined rynka och svenska fabrikater. Laget vid den täcka viken med Fa- i
gerö i dess inlopp är intagande, parken skön och vidsträckt, orangeriet ett af J
de äldsta i landet. De högresta treväuings stenhusen, hvilka sä Ulligt erinra J
om 1700 talets svenska aristokrati, omgifvas af lägre, men glada nutidsbonin- j
0
gar. Fagervik har egen kyrka, uppförd 1G6G, raserad 173ti oeh nybygd 1738; J
den har en lite» orgel och cn vacker hundraårig altartafla målad i Frankrike. j
Predikanten aflönas af bruksägaren. Församlingen, som på 1780 talet uppgick ’
till 500 personer, har sedan något minskats, men utgör ännu omkring 400.
Den lilla täcka staden är aftagen frän landssidan i nordost, och. man ser S
öfver dess låga tak en del af Pojo vikens fjärdar. Den mest framstående ;
punkten är stadens gamla stenkyrka af okänd ålder, men, som inan förmodar, ’
till större delen uppbyggd af riksrådet Gustaf Adolf Lejonhufvud. Ekenäs af- I
teekuadt i sommarens grönska, qvarleminar intrycket af trefiiad utan anspråk,
och qvarnstenen, tecknad i förgrunden, synes erinra om dess landtliga 1111.
I Snappertuna kapell icke längt frän Ekenäs höjer sig den berömda rui- ;
nen af Ilaseborg, hvaraf en teckning utdelats somprofplnnch till detta verk. ;
Blott eu kort tid spelade Bascborg rollen af fäste. Sannolikt daterar det sin j
älder frän en aflägsnare lid, än den, när Bn Jönsson Grip byggde eller om- j
byggde det. Indraget af kronan efter hans död l.’i!)(i. gick Raseborg en tid *
ur hand 1 hand som förläning, innehades pä 1400 och 1500 talet än af Carl ;
Knutson Bonde, än af biskop Conrad Bila, än af Töiinc Eriksou Tott, än af ;
Erik Fleming, till dess slottet år 1569 förlänades so™ grefskap åt Sten le- ?
jonlrafvuds cnka. den ryktbara "Grefve Ebba1, och fivarstadnade i (t en na för t
sitt tyranni mot bönderne kända familj intill reduktionen är ItitKJ, hvarefter
det 1 en sednare tid blef öfversteboställe vid Xylands regemente. Det var här
den gamle vankelmodige Hemming Gadd blef halshuggen den IG December
1520 jemte Nils Erikson Bauér. Flern gånger erötradt oeh härjad t, aednast
under danska fejderna i början af 1500 talet, blef slottet sedermera icke
bibehållet som sådant. Vid den uu uppgrundade viken qvarstår ännu större delen
af dess gråa ringmur till betydlig höjd, onigifven af nutidens leende grönska.
Sammatti är ett litet kapell under Karislojo, När man från dess
prest-gärd reser till Haarijärvi boställe, kröker sig byvägen förbi den lilla
triidkyr-kan, går Öfver en ödslig talimo och smalnar alltmera, ju längre man kommer.
Höjder bevuxna ined vild barrskog, här oeh der den glimmande randen af
en enslig sjö, här och der ett enstaka skogstorp, äro de föremål, soin mota
den resandes blickar. Vid pass 4 virat frän kyrkan tager man af åt höger ocb
varseblifver dä tvenne björkar, hvilka, högre än andra, med sina lummiga
kronor beskugga Paikari torp vid stranden af Valfcjärvi sjö. Betrakta denna
ensliga insjönejd.! Är den ieke mild oeh ljuf soin den älskliga finska
folksången,, oeh likväl allvarlig som den, nied ett lätt drag af vemod uti dess leende
skönhet? Det är vid stranden af en sädan klar sjö, under björkar likt dessa,
den finska dikten sjungit sina rörande sånger; född vid en sädan strand,
behäller inan ett intryck deraf för hela sitt lif oeh lär sig att, inidt i det
brokiga hvimlet af en nyare tid, dock ständigt med hjertats heligaste känslor sluta
sig till detta fattiga, gömda folk, som lefver här i sitt ädla armod. Delta
lilla Paikari torp, betrakta det än engäng, ty det är ieke det minst
märkvärdiga i Finlands bygder, I denna låga koja föddes en man, In ars namn
hela Finland med kärlek nämner, den finska sängens räddare, den finska
forntidens äteruppväckare, fosterlandsvännen, folkvännen Elias Lunnrot.
Förstår du nu, o läsare, hvarföre lorpet i Sammatti har fatt en plats och huru det
var möjligt att en Lönnrot här kunde födas?
| 39. Utsigt från Paloniemi. |
Lojo ar rikt på skogar, höjder oeh sköna vexlande ulsigter, Mellan dess
mänga herrgårdar färdas en resande ’behagligt i båt mellan de otaliga vackra
holmarna af Lojo isjö, Kyrkan, i gotliisk stil, fängslar ögat ined sina mänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0159.html
