Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV, Äyröpää eller Äkräpäli burad, socknarne Mohla (Pyhäns!!) med
Heinjoki kapell, Kivinebb (Kivenuapa), Walkjärvi ocli Rautus,
utgjorde, med mdanlag af Rautus, 1332 cn enda socken. Ifrän Mohla, som ännu i
Karl XI:s lid företrädesvis kallades Äyräpää, hafva de öfrigc efterhand
blifvit #kilde. Raufus, sydligast emot Lembala och Verolle socknar i
Ingennau-laud, är beprisad för sin sköna natur, eom består af idel runda kullar bevuxna
med löftriån, Hela socknen donerades 1727 ät Oen.Adjaf. Lopucbiu. En
De-vier erhöll 1743 deraf största delen 1 trenne gods, Sumpula (32Vn mtl),
Leinikkälä (38V» mtl) och Wehiuais (3ä’/w mtl). Det förstnämnda med
en masugn för tackjern och gjutgods äges nu af Öfverstinpan Anna Kock, det
andra af Gen.Major Fricdricszt, det tredje af GenXieutenant Foeks orfviugar.
En fabrikör Eppinger Ifran Petersburg liar köpt den så kallade Vepsatrakten
oeh blifvit en fader för sina undcrhafvnnde. MBteborgs fred skilde genom
Saajoki Rautus ifrän Walkjärvi, som tillföll Sverige. Walkjärvi består till
största delen af Wcikkola cllcr Walkjärvi frälse ined derunder lydande 38
byar af inalles 77’/, mtl och donerades 1710 ät Tsehernischeff. Geu.M&jor
Friedricszt köpte det 1842 af Hofrådet Biaador fur 91,000 Kub. S:r. Hela
kivinebb socken gafa 1743 It Ilofmarskalkeu Schepeleff, Prestgården kallas
liar liuna (slottet) derföre, att den är byggd pä ett förstördt fäste, hvarest
efter aflären 1656 kulor och vapen stundom hittas. Peter 1 gaf 1710 godsen
Pellilå (7ö‘%4 mtl) och Kyyrölä (öy3 mtl) i Mohla åt Tseliernischeif, som
hit koloniserade de infödde Ryssar, hvilkas efterkommande bebo tre byar ocb
i Hyyrölä hafva sin kyika, Kuusa goda (27% mtl), förat tillhörigt ätten Skoo
eller Ilästesko lill Numlaks, gafs 1726 åt Sebuvaloff oeh köptes sedan af
Kommerserådet Oieliin jemte de andra Schuvaloffska godsen Yxpiiä i Wiborg,
Knvantjäni i S:t Adrese och Kuusa (10% mtl) i Walkjärvi. Olchinska
arf-vingarne sålde 1837 sina flesta gods i smärre styckea: Heiknrila (Lindberg),
Ristseppälä (Grotenfeldt), Kuusa (i Mohla, Masalin) m..fl., och sedan bunderne
i Uusikylä., Melaavirkki och Päiväkivi byar af Walkjärvi 1846 äfven fält
tilllösa sig sina hemman, lärer numera blott Oravauiemi i nämnda socken
qvar-stå_ osåldt.
V. Kexhoims södra härad invid Ladogas strand oinfatfar Sakkola med
Metsfipirli k., Pykäjärvi, RBiaalä mod Kaukola k., Kexhoims
landsförsamling samt Hiitola med lllmes och Tjurola kapeller, Om staden
Kex-holm ae nedanförc.— VI, Kexholuis medledels härad: Kronoborg, Jacbim-
vaara och Parikkala. — VI1. .Sordavala härad: Uguniemi, Ruskiala
med Leppälaka kapell oeh Sordavala landsförsamling. Här ligger staden
Sordavala vid eu vik af Ladoga, Tiden for dess anläggning Sr okänd, men
sannolikt begynte handeln ait kort efter Slolbova freden här söka en
neder-lagsplats. Redan 1629 hade Sordavala privilegium att segla på Sverige, och
sotn stapelplats for handeln öfver Ladoga på Ryssland synes orten vid medlet
af 1600 talet, då deu hörde till Banors förlaniugar och räknade magistrat, samt
200 borgare, ej varit utan betydenhet. Efter doss aköfling af fienden 1705
nedsjönk Sordavala fur mer än hundrade är lill en eländig köping, hvars välstånd
först efter år 1816, dä orten erhöll uppstads privilegier, å nyo begynn t atiga.
Folkmängden utgör nu omkring 850 personer; här finnes eu ordningsman, en
rådman med tvenne bisittare oeh 6E> inskrifne köpmän, af hvilka endast 20 här
drifva handel, samtligen pä Petershurg, Ladogas stora fjärdar lifvaB af deras
galeaser, oeh stundom hitför ett ångfartyg lustfärdare från södern, nyfikna att
betrakta den storartade klippnatur, som ger Ladogas norra strand ett så
pittoreskt behag. — VIII. Salmis härad: Iinpilaks socken med Kidelä
kapell, Sulstamo, Salmis, cn del af Su oj är v i med Korpiselkä kapvll.
Oin sistnämnde fyra härader namnes mera längre^ fram (Se^ Wuoksi ’och
Ladoga). Häraderne af Kuopio län äro:
IX. Pielisjärvi Mirad, Karelens nordligaste del, som innefattar
socknarna Storm is med Haut ava a ra bönehus, Pielis eller Pielisjärvi med
•luuka kapell. Pielis socken kallas pä finska vanligast Lieksa efter elfven af
samma namn, som ifrän Repola i ryska Karelen vid socknens kyrka infaller i
det stora Pielisjärvi, omkring hviiken sjö häradet ligger. Hela häradet hörde
till det grefskap, som Per Brahe erhöll 1650.
X. II om an t a härad är medlerata delen af öfre Karelen emot ryska
gränsen och. består af socknarna I i o m a n 18 (Iljamants) med En o kapell,
eu del af Siojärvi, To h maj ärv i med K i h l c 1 y s v a a r a kapell samt
Pälkjärvi. Ilomants har i Herajoki ett~kopparverk (Snettkoff). Socknens
grekiske Finnar hafva tvenne bönehus (tjusovna) j Kovero och Melaselkä.
Koita å är bekant för sin goda muikrom. Denna sockens vatten utfalla mest
i Pielis elf, som äfven kallas En oj o k i, Tohmajärvi vattnen genom
Jänis-järvl sjö (ill Ladoga. De förenade sjöarna Sar vinki och Jakoj är vi
ut-föllo om sommaren 17-13 myckel hastigt derigenom, att bonden Xuutineu
ge-nomgräfde en jordvall. Dåvarande prosten i Tohmajärvi tog mannen med sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
