Finland framstäldt i teckningar / 178 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen - Lokala detaljer - 57. Granithrottet i Pytterlaks - 58, 59. Puhois, Suorlaks - 60. Wiborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pytterlaks, sprängde eller förnaglade 19 36-pundige kanoner, uppbrände en
kasern och ett par magaziner, hvilka försvarades af 150 man, samt afseglade
strax derefter.

58, 59. Puhois, Suorlaks.

1 mer än ett halft sekel har mau föreslagit anläggningen af en stad i
Öfre Karelen. Puhois i Kides socken var ett af de föreslagna ställena, på
grund af sitt fördelaktiga läge på näset emellan Orivesi och Pyhäjärvi, der
den sednare genom en 100 fammar lång fors med ungefär 12 fots fall utgjuter
sig i den förra. På Puhois hölls förut en af hela upplandets allmoge och män- j
ga ryska handlande besökt marknad, gynnad af orteus vidsträckta och ypper- ?
liga sjökommunikationer. Men det är cgenteligen det förmånliga läget för

transitohaiuleln mellan upplandet och Ladoga, som gifvit Puhois helydenhet. S

Båtar, ias!a<le ined viktualier, dragas öfver Puhoialandet ötwer till Pvhäjärvis ;

„ 0

strand och fortsätta längs denna smala sjö sin väg ända till Anuikänniemt i 5
Uukuuiemi socken, hvarifrän 3 mils landtransport vidtager antingen ä( öster *
till Sordavala eller ät Böder till Jachimvaara. Vid Puhois lastas större lodjor J
till brädden med trädvaror och bogseras //„ mil till Näsö, ett täckt ställe vid ?
Pyhäjärvi. hvarifrän större fartyg transportera varan (ill Ristilabti i Uukuuiemi. ;

t*

Denna väg är och förblir for Karelaren den ginaste, men Savolaksarne fä nä- !
got kortare väg om en kanalied iippnas mellan Orivesi oeh Puruvesi. Genoin
-strömrensning i Puhois fors aren 1829—1839 fälldes Pyhäjärvi» vattenyta, i j
afsigt att derigenora vinna kärrodlingar. Denna sjös % mil vestligare utlopp, 5
Hiiskoaki, torkado med detsamma, sä att dess strömfåra för en qvarns skull %
måste fördjupas, Planehen är tecknad ifrån taket af karaktersbjggnaden och S
iemnar St nordvest cn vacker utsigt öfver holmarne i Kokonselkä, den syd- s
ostligaste fjärden af Orivesi. Trädgården består af lindar, lönnar, hassel, {
äppel- och körsbärsträd; en lärkträdspark är anlagd på Koivikko hemman nära j
deriulill. I forsen finnes en qvaru samt cn såg af stor betydenhet. För be- ’(
qvämare brädtransport byggdes här 1310 ifrån Orivesis strand till den af t
Ströinrensningskorpseu byggda kanalen en 100 famnar läng jern väg, den för- |
sta i Finland, Äfven uti Finlands Hngfartygsrörelse förfjenar Puhois ihägkom- j
mas, emedan landets första ångfartyg, den Hrr Hackman & Komp. samt %
Arppe tillhörige llmarinen odi 30 hästars kraft, sommaren 1833 bär gick af |
stapeln. Det upptimrades af en Österboltniag, dess macbineri var bestiilldt ■ f

Petersburg. Sedan inaehinerief blifvit uppställdt af Engelsmannen Ileed, faun
man snart inhemska machinister dertill, den ene en smed, Nousineu, den
andre en skräddare vid namn Rouvinen, som lemuade sas oeh pryl, för att
hastigt inöfvas till sitt nya yrke, llmarinen gjorde turer emellan Joensuu ocb
Willmansfrand samt slutade 1841 sin elfvaäriga verksamhet äfvenledea i
Pnhois. De farkoster, som ännu för 30 är sedan brukades i Karelens farvatten,
voro små och eländiga, men pä Puhois varf byggdes 1820 tvenne de första
större iodjor.

Vid det sfälle, der Kides kyrkoväg skiljer sig ifrån norra vägen åt
Urä-kylä, ligger Suorlaks, som älven kallas Suurlahcn karfäna och
Sophie-lund. Afståndet från Puhois är bio!t en mil oeh öfver samma fjärd har inan
här samma leende ulsigler. Godset har i flere generationer ägts af familjen
Arppe, hvars förfäder ägt Tuorcla rusthäll i Piikkls. Israel Arppe (jenaile
såsom fänrik under Karl XII, fick fiir sina i norska fälttåget erhållna blessyrer
afsked med löjtuanfs fullmakt 1TS1 och dog pä Suorlaks.

60. Wiborg.

Wiborg, Finlands tredje stad och till älder Karelens första, ligger vid finska
vikons nordostligaste hörn, \VIborgska viken. Denna vik räknas vanligen
frän Trångsund (Uuransalmi), ett smalt inlopp mellan Uuransaari och
Ravan-saari, hvarifrän viken förbi åtskilliga holmar, en med ett batleri, sträcker sig
12 verit mot norr (ill trenne sund. af hvilka de vestligare vid Dietala och
Kivisilta oinfatla holmen Sorvaliusaari, stadens begrafningsplats, den
östligaste deremot omfattar Wiborgs gamla fästning med sjelfva staden pä högra
sidan. Mellan detita sund och den nämnda Kivisilfa leden ligger en 3 verst
lång ocb bred holme: Monrepos. Utsiglen är pä planehen tagen frän norra
sidan, som mellan staden och Revonhäniä udde sköljes af Salokkalahli vik,
hvilket vatten under namn af Suomenvedenpohja fortsattes 7 verst till Lavola,
hvarest en 25 verst lång, men ofarbar, naturlig kanalled ifrän Vuoksi vid
I.em-passas i S:t Andre» förenar sig med finska viken och den andra, Saima
kanals 67 verst länga linie, frän de öfre sjöarna leder ut till Juustila.

Wiborg har således ett förmäuligt läge; afståndet Ifrän Petersburg ar 14
mil, ifrån Helsingfors 28. Under sin tillvaro af fem ocli ett halft århundrade
bar denna stad varit underkastad flera skiften och räknar ilera minnen än nä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>