Finland framstäldt i teckningar / 189 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen - Lokala detaljer - 71. Utsigten från Jachimvaara prestgård - 72. Ruskiala - 73. Walamo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Koirinoja. Pä dess är 1838 skatllugda bruk, Suojärvi eller S:t Annie,
bearbetas ortens rika tillgång pä sjö- ocb myrmalm. Produktionen är 6,000
skep-puuil faekjeru, obetydligt ståugjern. ] laman ts liar i Ilerajoki ett kopparverk.
Vigtigare är Pifkäranta koppar- ocli tennverk vid Ladogas strand i Impilahti.
Smältningen påbörjades 1813, meu uedfades 1818. År 1811 bildade sig
Pitkä-ranta kompaniet, nom för 110,000 Rub, S:r inköpte detla, jemte det K verst
derifrän belägna Komnoju eller Mitrofanij. — Fällspat oeb q v ar?, blef sedan
1815 öfverallt en viglig cxporlarlikel lill porcellinsfabrikerna i Ryssland. Bland
stenbrotten vid Ladoga är inlet märkvärdigare, än marmorbrottet i

72. Ruskiala.

Buakiala marmor är än askgrå med gula och grönaktiga ådror; än
grönaktig ined hvita oeli svarta ådror, än hvit, grå och svarlspräcklig, än bran
gräspräeklig samt förekommer i en sträcka af % mil, Äfven aiiuoi slädes i
trakten finnes marmor. Första stenbrylningen i Ruskiala begynte 1708.
Verket tillhör kronan ocb står under kommissionen för Isaakskyrkan. Arbetet
ut-föres mest af Finnar, stundom (ill ett aulal af 500, legdo for en visa lid af
sommaren. Genom kronans byggnader Kr tjensfemän oeb arbetsfolk har en
liten köping uppslait. Sedan marmorblocken blifvit hnggue i siua kubiska
former, föras de (ill marmorsngeu, ett litet stycke söder om Hclvlä äv
bvil-lcen synes pä plancheii. Denna säg har 28 ramar, som saga blod 5 q\ arters
längd i veckan, emedan såguinggu sker medels) sand oeh ieke genom vanliga
sågtänder. Man finner denna marmor begagnad i kasanska och Isaaks
kyrkorna, marmorpaialset, kolonnerna i Gatschina oeh andra slora byggnader i
och vid Petersburg, Kyrkan är, jemte den i Jachimvaara, den nyast® och
vackraste vid Ladoga. Vid kyrkobyn föreföll en kort, men het aflSr den 17
Maj 1789. Helylä å flyter ut i Ladogas nordligaste fjärd, Hiieuselkä, Vid
nya bron, som leder deröfver, är ett mycket högl berg, Paasanvuori, med en
springkälla inidt pä loppen. Ungefär 18 verst frän Sordavala ligger
Pötso-vaara, det högsta berg vid norra Ladoga, hvarifråu mau ser 6 kyrkor samt
Walamo. Allmänna landsvägen ät Olmieta har flere sköna vyer,

73. Walamo.

När Ladoga nägon gäng Mlar i Ingn, är »tsigten öfver dess oändliga
yta utmärkt skön, oeh vid hägring synes fräu siranden det ensliga Walarno.

; Öfverfarlen Sr kortast frän Sordavaia. Först passerar mau pä Leppäjärvi fjärd
i under 1® verst de täckaste holmar, Kukkasensaari, Libkalsclm, Jänissagri uch
S längst till höger Markatsinsaari. Vid åttonde versten far man alldeles nära

* förbi Ilankkarluhlas branta stränder, i hvars berg en storjerniBg sitter,
hvar-! ifrån i fordna krigstider en lina varit spänd öfver till Reikkala holme. Intet

* land synes till höger eller vensler, men ät föratäfven börjar en mörkare priek

; anlaga gestalten af en ö, och de glänsande kupolerna erinra att inau nalkas

J Walarno kloster, Man inlöper dit genom en djup vik, soin är 2 verst läng,

% men sä smal, att fartyget löper (alt invid de höga skogbevuxna stränderna,
% Det i qvsdrat byggda vackra klostret är beläget pä en hög backe och inne-

J sluter en annan dylik mindre byggnad, der den förnämsta af klostrets fem

t kyrkor iir belägen, Denna kyrkas rikedom pä alla slags dyrbarheter är
be-. kant, Munkarnes anta! är 100 ä 150, hvilka, under deu lid de äro lediga
5 fiän böitsMderna, sysselsatta sig med trädgårdsskötsel och några slöjder.
\ En mängd bönder frän fasla landet äro dessutom antagna till arbetsfolk pä

* klostrets betydliga åkrar och ängar. Ett större autal häsiar, men icke andra
’ krealur, underhällas. Renar, som om vintrarna komma dit öfvpr, fa lefva i
5 fred , etnedau på ön är förbjudet alt skjuta. Kloslret «nmgifver» pä södra
si-’ dan af eu äldre fyrkantig: trädgård, på deu vestra nf en för 12 är sedan an-

S lagd ännu vackrare. Hela ön är 8 verst lång och något smalare samt inne-

! håller 0915 !:i:,nd beigbuilden jord. Under svenska tiden funuos här 7
be-; suttna hemman. Enligt munkarnes egen uppgilt, anlades klostret redan är
5 092 af Sergi och German, ehuru det sedan under krigstider flera gänger
öde-; lades. Nuvarande kloslerbygguaden päbegyufes 1783, Walarno har först inom
! sednaste halfva sekel vunnit betydenhet och glans, ty ännu 1780 var det ett
; kloster af tredje klassen, ocli 1791 hade det, jemte en abbot, blott tre munkar.
I Men iir 1707 donerade kejsarPaul at detsamma laxfisket i Kymmenc elf m. m.,
j som uumeia af finska statsverket ersattes i reda penningar, och k ej sav
Ale-; länder gaf det 1811 en ny utvidgad siat, som ytterligare ökades 1819,
hvar-S efter Walarno iir 1821 förklarades för kloster af första klassen. Den sik, som
\ fångas vid Walarno, anses för fetast oeh smakligast. En bland sina vigtigaste
; inkomstkällor har klostret genom gåfvor af den stora mängd bohumoltser elier
’ vallfärdande Ryssar, hvilka året om anlända, men talrikast till
Petri-Pauli-festen den 11 Juli. Desse åtnjuta på klostret en dags gästfrihet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>