Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VII. Tavastland
- Lokala detaljer
- 97. Stjernsund
- 98. Sääksmäki kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pä den norra: Luhilala (Salnuui, Metsäkylä (llelsingius), Weaanta, Stjeru- %
nund oeh Lahdentaka (Ideslam). En Mor «M af dessa äro mycket gamla jods, ;
framför allt de tre sistnämnda, belägna närmare utloppet af nämnda ström i I
knappt en verst frän livärandra, Eu liten vik åtskiljer Lahdentaka ocli Sfjern- f
•< H i*
sund, ehuru hvardera är ett stort säteri med omkring 10,000 tunnland jord, ;
det sednare ailodfal. Under namn af Lepas eller Lepaan karlano Var Stjeru- j
sund sätet för niSngeii be lyd ande adelsman’oeh omfattade tidtals mycket mera ;
#*
än 1111. Björn Ctasson till Lepas, hvilken konung Gustaf I 1549 kallar silt S
"trogne råd” och som 1545 af honom sändes alt med Zarens säudcbud i Now- ;
é
gorod underhandla om riksgränscn, ägde detla gods, jemte det han 1527, pä %
sin begäran dessutom erhållit Aikälä och llarmola i Wäuå, Karhi i Janakkala j
m. in, Erik XIV;s läiare, Fransmannen Dionysius Beurreus, belönades med J
hela landsträckan pä begge stränderna af Wanaanvesi frän Sääksmäen seikä S
till och med Kirsluia (4 v. från Tavaslehus). Karl VIII Knutson gaf ät Kurt j
Svarle 1440 Lahdentaka, Tenliola och Mäenpää. Efter ätten Stjeperonta liar J
StjeriiBund 1 nyare tider fått sitt nuvarande uamu, men öfvergått till andra S
ägare (Hcimbiirger, 1’ackaién). Karaktersbyggnaderna och parken invid slran- ;
K*
den af Lepaansalini, i förening med utsigten åt Maltilanvuori pä andra atran- J
den, äro bland de vackraste. IlatIula nya kyrka, som kommer att byggas vid ;
farleden nära Mierola bro, skall ännu mer försköna nejden. I donna gamla ;
*
socken uppgtfves el» Thidemaunus som pastor redan 1329. Sydöstra delen af *
nuvarande Hatlula var fordom egen, kapellförsamling under namn af Lehijärvi, ;
Kordvestra delen helte, tillika med Kalvola. den (iden Kulsiala, men sedan J
1455 Tvrvänlii, och förmodas hafva haft sin kyrka vid Sijerusund, der man ;
0
ännu på, udden finner lemningar af ett kapell. Bakom utliusbyggnaderna här- ;
atädes hafva i sednaste tider gamla vapen och mynt blifvit uppgräfde. — Wc- 5
surna dubbla säteriruslhåll litet ofvanom Stjernsund, hvarmed det un är före- ;
nadt, är ett gammalt adejfgt gods, såsom lemningarna af ett gammalt stenhus :
intyga. År 1198 log Sten Sture d. ä. eu del af delta da vidsträcktare gods, ?
jemte Walenperä gård, uf häradshöfding Bengt Olofsson i Satakunda för den ;
skuld, hvari denne råkat tili honom för Kuinogärd, Under katholska (iden var «
egendomen någon tid donerad till Åbo domkyrka. Jöns Weslgöthe hade 1529 j
—30 Wesunla med allt livad derlill hörde i förläning, och i Sigismunds tid i
ägdes det af Arvid Hinriksoii Tavaut, hvilken såsom ståthållare pä Wiborgs ;
»lott af hertig Kurl halshöggs 1599. ’
Sääksmäki kyrka ligger pfi SSäksuieoii udde, på det ställe der den genom
aokuen strykande ICelliä åsen ät sydost stupar ät den milslånga Sääksmäki
sjön. Det är ett vackert lidens tecken, atl under sednaste decennier de flesta
af Tavasllauds inemot 50 kyrkor blifvit dels reparerade, dela helt oeh liället
nybyggda af sten eller (täd. År 1838 underkastade sig Sääksmäki boerne det
ingalunda ringa offret af 24,000 Rub. Banko, til om byggnads mateiialer, för
sin inemot 500 äriga kyrkas nybyggnad, hvarvid, för vinnande af mera
utrymme för deu stigande befolkningen, ett kors tillbyggdes. Knappt var kyrkan
färdig, innan deu delade Leppävirta kyrkas sorgliga öde alt ramlu. Sådana
fuskverk skola hafva den dubbla följd, att entreprenörer räka i inisskredit och att
bondebyggmästare, soin för vida mindre kostnader verkställa kyrkobyggnader,
hädanefter komma att anlita». Emellertid hafva sockueboerne fått vidkännas
nya kostnader, och kyrkan är ännu ieke fullfärdig. Invid kyrkan är Woipala
säteri (förut Gripenberg, nu Nervänder), derifrän utsigten blifvit (agen, och
det äkerfalt, som synes vid kyrkan, var för icke längesedan hesädt med
hvit-belnr, den tid Finlands förala och enda hvilbetssockerfahrik fanns på Woipala.
Pä andra sidau oin samma backe, med eu skön utsigt öfver Raulunselkä,
ligger Hapola (SvinlmfvudJ, och högst pä branten ser man ännu tydliga
ringmurar efter ett forntida fäste, hvarom historien ingenting vet berälla. Endast
traditionen säger, att den tid Birger Jarl byggde Tavastehus slott, var ei
inhemsk höfding lionom här till motvärn. Hans namn var det bekanta Jliisi
(eller Iliiii) ocli hotade såväl Jariens valde, sura den nya kristna lärans
fortgång. Eorst sökte ovännen med en stor sten krossa den nya Sääksmäki
kyrkan nedanför hans egen borg, men träffade icke, och stenen föll ett stycke
längre ut i sjön och bär ännu hans namn. Sedan beslöt han anfalla Jnrlen
sjelf och vandrade i sådan afsigt längs sjöstranden till Ikkala udde, för att
med sten och mull fylla sjön och bana sig brygga till den motstående
Wa-naanuiemi udde 1 Tyrvänlö. Under arbetet hörde han plötsligt ropet; Jliisi,
Iliisi, du fällde dina vantar 1 lliisi blef deraf akiämd, slungade hela sin börda
of muli och gnH ut i sjön framför sig oeh öfvergaf anfallsplanen. Men af det
utkastade gruset uppvexte en läng rad af suiä oeh täcka almbevuxnn holmar,
soin ännu finnas utåt nämnde led och Kallas Hiisis vantar (Hiicti kinttuat).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0225.html
