Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ymnighet. Kuuaamo-floran är berömd 1’ör rara vcxlarlcr; yppigas! ur
vegetationen vid elfalräuderna ocli en del af skärgarden. Deu s. k, Wasa rågen är
berömd soin ufsädosspanmål ocli utskeppas årligen i betydliga qvanliteier till
Sverige, Korroin Uleäborg blir kornel öfvervägaude. Linet trlfa ieke väl,
trädfrukterna mogna ej mer, men ersättas af ymniga åkerbär, hjortron och
undra bärarter. Skogarna äro öfveralit vid kusten dela uthuggna, dels härjade
af förödande skogseldar ocli lemna numera blott sparsam tjärved: den mesta
tjäran, äfvensoin skeppsvirket, nedföras pä 6, ända (ill 20 mils väg och
derutöfver, bvilket i norra Österbotten mycket lättas af elfvarna, men i det
södra spiller ofantlig tid och kostnad. Tjärbränning, salfpelersjuderi, tillverk- «
ning af pottaska ni. fl. pä *k»gon grundade binäringar hafva derföre högst ;
märkbart aftagil i södra Österbotten, der folkets energiska kraft till verklig 5
vinning kastat sig uppå åkerbruket ocb blott efter härda inissvexlär griper ined j
den fordna ifveru tiil binäringarne. De lägsta djurarterna (insekter tu. m.J ;
äro, likt resterna, (ill antalet färre än i södra Finland; högre djurslag! en der- i
em vt lika artrika. Björnen finner en fristad i upplandets skogar ocb jagas af ;
nordöslerlioiiiiingen med bragdrikare äfventyr och större beröm äu aunurstä- J
des. Vargen är talrik, varglon och fiifraseu icke sällsynta, elgcu deremot |
näslau utödd, den vilda renen gles vid Lapplands gräns, den tama drifven i ;
slura hjordar till slagtbänkeu i Uleäborg, den fordom i de norra elfvarna tal- 5
rika bäfvern numera ytterst sällsynt. Fågel nedföres ymnigt från den inre och ;
norra trakten. Skjälfäiigsten har aflag». Fisket är eu hulYuduäring för hela ;
deu vidsträckta kusten: slröniingen fiskas i stor mängd pä hafrgrumlen och J
eprldea kring halfva Finland; sillen visar sig slundom i mindre stimmar; laxen ;
ger i de norra elfvarna en rik fångst, siken något mindre, forellen trlÄjfs blott 5
i de nordligaste forsar, uejnögonen i alla, ;
Mineralriket är endast i de inre trakterna af nägon betydenhet. Gnid före- S
kommer i de norra fjälltrakterna, men alltför ringa, för att löna arbetet. Sam- ;
ma nejder ha svikit hoppet om silfver. Kopparn är sällsynt, jeruel ymnigt blott i :
de nordöstra sjöarna. Dock äro bergstrakterna ännu blott ofullständigt undersökta,
-Framlidne brukspalron Wasastjerna har för sådan orsak anslagit premier för ;
mahnlelare. Svart skiffer är funnen i Kemi och flera orter, uägongång
berg-kristaller, granater oeh asbest. Likaså lälgslen. Kalklager äro sällsynta ocli ;
blott i Kenii af större utsträckning. Vid den jenina kusten förekomnia blott i |
Wörä och Kel vi å socknar grupper af mindre höjder. Enstaka kullar och bae- ’
kar, såsom Hötombergen L Lappfjärd, l.auhamäki och Sautavuori i llmola,
Ka-lajanvuori i Laiheia och Nypävuori pä Carlo ii, äro dels bekanta som
landkän-ningar, dels bio11 för nejdens’ öfriga jemuhel märkbara. Slörre lill omffing,
ehuru af föga höjd, är det bekanta skogbevuxna Si msjö berget (Simsyö) i
Lappo, pä hvara rygg man i kärret funnit skeppsvrak. Af laridl ryggens toppar
uppnå blott de nordliga cn imponerande storhet. Öädana äro det väldiga tre
iu i i länga och 1200 fot höga W u o k a I i i i Sotkamo, P y h i l y s v a a r a oeh
Syfil erain i Pndasjärvi, Närmare kusten resa sig Me ( e 11 u v a a ra i
Uleä socken, hvarifrän ätta kyrkor synas, samt II uh mar mäki ocb
Ranta v a o r i i Knlajoki. Man kan säga att kusterna erhållit bergen i
skiljemynt, sä öfversallade äro de pä många orter af större och mindre kullerstenar,
stundom slora och enstaka, — såsom den ryktbara ”störsten i Tukur (Wörä),
hvargSng tuppen galar, sä rörs lian" — stundom (ätt spridda kring Ilera mils
siräcka, såsom i Pedersft®, stundom sammanstörtade i äsar och ofantliga
rosen, säsom tätt Invid vägen i Munsula kapell ocli pä Aspskär i NyCarleby
skärgård, liva rest finnes en ås af millioner sådana stenar med konstrikt
afrun-dad och symmetrisk kam. Så kallade Lapprosen (Lapin rauuiol), mest i
rundel lagde slensättningar, finnas i mängd vid kusterna, ehuru uu (ill slor
del förstörde, oeh anses somllge af dem hafva utgjort begrafiiingsplatser,
somliga äter offerställen oeh några endast lemningar af fordna Lappkåtor. Afaunan
art äro ättehögarna, hvilka i nägra soknar, säsom Wörä oeh Lathela, I
mängd anträffas. Här har man funnit kol, brända menniskoben, forntida
smycken af silfver och guld samt förrostade vapen, hvaraf med skäl kan antagas
att högania äro af skandinaviskt ursprung, uppkastade öfver fordom här
stupade vikingar. De flesta äro dels af nyfikenhet, dels af vinningslystnad ge~
nomgräfda och fonilenmingariia beklaglige» förskingrade, så att deraf blott få
qvarlefvor finnas i enskild ägo oeh nästan intet i allmänna samlingar.
Österbottens kust, som inemot 6S:dje lalitudsgraden nägra mil söder om
Wasa~gä(t i riktning frän söder till norr, kröker sig derefter åt nordnordost.
Bottniska viken, som etl ögonblick smalnat i Övar ken, vidgar sig derefter
äter oeh, sä alt säga, lular sin lijessa mat Finlands barm. Öfver dessa
nordliga kuster spelar nordanvinden med ohejdad våldsamhet ocb fördröjer längt
iupä vårarna deras vegetation genom sin kyla, deras sjöfart genom hopade
massor af is. Ve det fartyg,,som dä ieke styr med päkerl roder oeli lätt
brassade segel genom den tränga passagen vid Unders len i Q värkens södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
