Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planen upplager 80 tunnland i 204 (»mter, Folkmängden ulgör 2000 personer
och har gemensam kyrka med Salu. Brahestad drifver betydlig handel. mest
export, ocli hud c 1851 en flotta af 3,916 läster, hvaraf hälften tillhörde
Kommerserådet IrnnjSfii. Bn liten tobaksfabrik aulades bär 1848. Invänarne äro
bekante för att vidhänga gamla’goda sedvänjor. Läget är öppet, omgifvet pä
tvenne sidor af sjön, staden regalier och icke illa byggd- Märkvärdigast i
Brahcstads annaler är den stora eldsvädan den 6 Oktober 1810, dä större
delen af staden nedbrann.
Vidare i nordost Sr 22) Si i kajok i med Pulkkila, Plippola,
V r a d 1 s i 1 a, P a a v o 1 a oeh Révolafea kapcllcr. Namnet än häri ed t af
siika, sik, än af Sika ki v i (Sviiistenen), der elfvens källa upprinner, oeh som
sedan skulle blifvit förskönad! med ett i. Nejden, lindrigt kuperad, är
berömd för tvenne: raska bataljer 1808. — Tiil häradet hör ännu det 4 mil ut i
hafvet belägna 23) Karl ii (pä (inska Hailuoto), som redan är 1593 hade egen
pastor. Ön är 1 % mil läng, jemn, med en obetydlig sandäs Ilypä, som
tje-nar till laiidkäuning, bar smä bäckar ocb träsk samt tvenne hamnar Sanllsen
haniina och Petli. I öster ligger den nära 1 mil länga Hanhinen.
Farleden till fas la landet är öppen oeli farlig samt höst och vår nästan orarbar.
Öns försla bebyggare voro fiskare; än i dag lemiiar den sandiga jordmånen
en otillräcklig skörd. Karlö led mycket ander stora ofreden af ett fiendtligt
infall 1714, då nästan, hela dess befolkning, jeinte ett stort antal flyktingar,
ödelädes. Här omkom pä vårisen 1743 den tappre öfversle Freudeufell, livars
formenfa silfversäekar sedan fiitgäfves efterfiskats.
VL Uleå härad omfattar en stor landsträcka från Bottniska vikens
nordöstra hjessa till archangelska guvernemcntels gräns. Här möter vid den åt
öster iuböjda kusten dot i hnlfcirkel belägna 24) L i.ning o med K e inb e le,
Törnävä, Tem mes oeli Lttinijoki kapeller. Nejden är öfveralit inyeket
jemn ocli tydligen en forntida sjöbotten. Ännu vid högt sjövatten är slätten
vid kusten ganska vät. Kembele viken skär bär in. Den för sin storlek
berömda Limingo äng kan icke i sin helhet öfverses, emedan buskar ocli
småskog skymma ufsigf en, Täckt, men enformigt slingrar sig vägen genom
eländigt samma gröna falt utan gärden. Limingo har i slutet af 14 och 1500
talen mycket lidit af fiendens infall. — Närmast i norr är 25) Uleå socken
(Oolon p.) ined kapellet Uleå Sal ii, livilken 1610 skildes frän Limingo,
; detta äter före 1400 frän Salo. Nejdens största märkvärdighet ar elfven. Om
5 forsarna m. m. längre fram. Landet vid kusten slätt och sandigt, invänarne
; ett folk af köpmän och fiskare. Sa bin (af det finska salo) är i sydvest frän
J staden oeh skildes fordom genom elt smalt sund från fasto landet, men sam-
t manhäitger nu derrned, i följd af fillandiungen. I denna nejd är
Uleäborg (Onhi), den största oeh rikaste stad i Österbotten. Redan
j på 1400-talet var här en köping, der ortens verksama folk dref handel med
j lax och tjära. Efter slottets byggande 1590 fick orten eu ökad betydenhet,
2 Redan 15 är derefter, 1606, förordnades anläggandet af eu stad, soin den 26
; Sepf, 1610 erhöll privilegier och den S Dee. 1765 stapelrätt, Från sistnämnda
; tid daterar sig Uleäborgs välstånd. Staden är belägen tätt söderom elfvens
J sista fors, Mertkoskl, som sfrid oeh mäktig utströmmar i norra liörnct af
; Uleä-foagten, kringflytande flera öar: Hieiasaari, Ilalsliusaari och
Toppifan-i saari. Sundet mellan den sistnämnda ocli fasta landet var fordom smal t ocb
j grund t, men genomskars är 1724 af vårfloden till ansenligt djup. Lastade
far-; tyg ankra fru pä Toppila redd utanför ön. 1 sjelfva forsmynningeu ligger en
; mängd holmar: Pikisaari med dess skeppsvarf, Malkosaari, Slottsholmen
(Lin-’ nasaari), Ryssänsanri med dess taaarefto. fl. andra. Mellan de tvä förat-
; nämnde passerar den resande pä färja öfver till Torne» vä gen. Sedan 1776 liar
i Uleäborg varit, landshöfdingeresideiis: jemte vanliga inrättningar, finnea här
; sparbank, bibelsällskap, tryckeri, tidning (Oiilun Wikko Sanomia) m. ro.,
pro-; vineial- och slottsdäkare samt hclsobrunn. Stadsförsainliugen hor fill Uleä pa-
• Btorat; folkmängden är öfver 5,000. Handeln är myckel lifllg, exporten en af
5 dc största i Finland; mången gång ser man 60,000 (unnar tjära upplagda vid
: tjärhofvet. År 1851 utsände Uleäborg en flotta om 4,871 läster kring alla haf,
S Ilela den finska nordens handel koncentrerar sig på denna punkt; längt ifrån
; Lappland nedkomma renhjordarna, langt ifrån de innersta sjöarna komma Ijä—
; ran och plankorna; mången vinterdag komma 200 slädar, ehuru trafiken frän
\ Savolaks alltmera drager sig österut. Till iudaatriela märkvärdigheter höra
I den inventiösa stora grynqvarnen, cn tobakafabrik ro. m. Staden äger 9715
« tunnland jord, utom Toppila beminan; stadsplanen, indelad i 533 tonrter,
upp-; tager 210 tunnland oeh bildar en rektangel:, stympad af strömmen i dess
nord-J vestra hörn och genomskuren af en bäck, Juurus Oja, hvars stränder de sed-
* nare aren blifvit planerade ocb med träd planterade. Om Uleäborgs öden,
t slottet ni. m. se längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
