Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. “Försök till Hektors lefnad“, “Hvad är kärlek?“ och andra ungdomsskrifter. “Amorina“ och “Det går an“. Den samtida kritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dock förefaller det oss, som om Almqvists tankegång här
vore insvept i ett visst dunkel. Om man strängt utdrager
konseq vens erna, torde det oväldiga omdömet om den
egendomliga dikten bli följande:
»Amorina» går ut på att visa, att de i födseln bestämda
själsanlagen äro sedlighetens egentliga förutsättningar. Man
kan törsta efter blod, man kan vältra sig i gräsligheter och
likväl vara utan skuld. Med andra ord, Amorina är en
opposition mot läran om den fria viljan. Dock gör det väl icke till
fyllest, att stryka öfver tendensen i denna dikt genom för*
säkringar att menniskans vilja är fri. Skalderna hafva ofta
klagat öfver det faktum, att menniskan ej sjelf bestämmer när
eller hvar hon skall komma till verlden, om hon skall
uppfödas i -siden och sammet eller uppfostras på gatan till brott
och elände *. Amorina är icke någon allt igenom dålig bok, och
man kan på grund af Almqvists begåfning och själsanlag
förstå, huru han kom att skrifva denna sin fatalistiska
trosbekännelse. Det bodde förfårande krafter hos Almqvist och han
var medveten om dem**.
»Kall, obeveklig, oförklarligt dunkel
naturens hand oss fattar och oss leder,
hvem löser gätan?»
m
heter det på ett ställe i Amorina. Totalintrycket af detta
märkvärdiga alster — så mycket märkvärdigare när man
betänker att det författades af en ung man, ännu ej trettioårig
— är utan tvifvel motbjudande, men det eger ställen af en
gripande poetisk skönhet och af en suverän humor. I
humoristiskt afseende har dikten lidit något pä den
omarbetning, den i den nya upplagan här och der undergått. Den
bitterhet mot statskyrkans tjenare, hvilken sedermera hos
Almqvist uppenbarade sig i andra former, har i Amorina tagit
* Åtskilliga sådana uttalanden finnas anförda i Georg Brandes’ »Om
begrebet: den tragiske skjäbne» (Ästhetiske studier. Kjöbenhavn 1868).
** I ett bref af 1820 skrifver Almqvist, högst betecknande: »Blott en
enda hufvudsaklig bön ber jag, det är om oskuld. Gud gif oss oskuld!»*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
