- Project Runeberg -  C. J. L. Almqvist. Hans lif och verksamhet /
129

(1876) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Almqvists glansperiod. Törnrosens bok. Förhållande till nyromantiken. Allmogeskildringarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

midten finnes intet enda träd, utan blott en naken slätt,
besatt med ett omätligt antal väderqvarnar, af hvilka flera stå
så tätt, att de tyckas erna gripa i hvarann med vingarna, då
de gå. Men på sidorna om denna väderqvarnsslätt ligga de
behagligaste små lundar fulla med ekar, björkar, lind, hassel
m. m. Också är jorden här så bördig, att nästan alla
in-våname äro välmående, och kända för att äta alldeles glupskt. —
Sedan jag åkt en stund, såg jag vid landsvägen ett
promenerande par, ett ungt fruntimmer och en herre, bägge klädda
nästan på stockholmsvis, så fina. Detta stack af mot hvad
jag sett på länge. Jag fick då af min skjutsgosse veta, att
fruntimret var dotter åt fältprosten Gumaerus och herrn
förmodades vara hennes fastman. Såsom Gumaerus var en man,
som gjort sig ryktbar i sista finska kriget, tyckte jag det skulle
vara roligt att helsa på honom. Det gjorde jag också ganska
riktigt, och för att’ döma efter emottagandet, måste jag hafva
blifvit obeskrifligt välkommen. Jag fick här ej blott se hr
fältprosten, hans promenerande dotter och hennes fästman, som
jag kört om och dammat ner på vägen, utan trenne döttrar
till, och framför allt prostinnan, en af de trefligaste och
beskedligaste gummor jag sett. Efter en liten stund proponerade
jag sällskapet följa mig upp i kyrkans torn, emedan jag hade
mycken lust att ifrån denna höjd se öfver Öland. Det skedde
också genast och flickorna funno ett stort nöje i att genom
den kikare, jag medfört, titta åt alla håll öfver sina hembygder
ifrån det höga vackra tornet.»

Följande år (1837) var Almqvist nere i Skåne, och i ett
bref till Johan Aug. Hazelius gifver han oss en ganska märklig
inblick i sitt sätt att studera svenska allmogens lif. Han gjorde
ett och annat besök på herregårdarna, men sin mesta tid under
denna resa tillbragte han i umgänge med landsbygdens
okonstlade befolkning. »Jag har haft en större lycka i år än de
föregående» — säger han — »att få lära känna tusentals
individer, som naturligtvis ibland de s. k. lägre klasserna erbjuda
en långt rikare skörd af variationer, än ibland de högre
stånden, der menniskoma nästan alla stå på en och samma
bild-ningsform. Men jag är alls ingen beundrare af det bondiska,

Ahttfelt: C. y. L. Almqvist. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:58:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaalmq/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free