Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De båda rivalerna på kejsartronen - 1. Vänskapstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Masson blef i sin ordning aftärdad, men Alexanders
själ förblef icke desto mindre för alltid intagen af dylika
tänkesätt. Länge hade han suckat öfver att vara
om-gifven af lättsinniga hofmän, hvilkas uppfostran hade
inskränkt sig till studerandet af franska,
tvetydigheter och framförallt spel och det är under ett af
dessa anfall af melankoli och leda som han skref till
sin vän Kotchubey: »Jag känner mig alls ej skapad
för den plats jag nu intager och ännu mindre för den
som jag är bestämd att intaga ... En dag skall jag
med min maka slå mig ned vid Rhens stränder, der
jag skall lefva i lugn såsom en enkel privatman,
finnande lyckan i umgänget med mina vänner och
studerandet af naturen.» 1 1812 hör man honom dagen
efter sina segrar utropa: »Nej, tronen är icke min
kallelse och om jag med heder kunde byta vilkor, skulle
jag gerna göra det.» Slutligen dagen före sin död
fantiserar han om att med en enda adjutant i infödingarnes
drägt slå sig ned vid Svarta hafvet.
Man behöfver icke taga på allvar dessa pastorala
fantasier, hvarmed Elisabeths af Baden unge make
roade sig i sina drömmar om huslig sällhet, hvari
sjelf-herskaren mätt på makt och ära sökte glömma sina
svikna illusioner, men de vittna dock hos honom om
stor öfverspändhet och om ytterst lättrörliga känslor,
parade med en absolut frånvaro af öfvertygelse. Han
kunde icke skilja det sanna från det falska i de
mångfaldiga och stridiga lärdomar han fått emottaga och
kunde icke på grund af sin själs beständiga oro gifva
sitt folk allt hvad man hade rätt att vänta af honom.
I grunden var han en äkta son af det l8:de århundradet,
en lärjunge af encyklopediens teoretici, som utan att
veta det, man skulle nästan kunna säga mot sin vilja,
uppträdde med andra åsigter än de suveräner, som varit
hans föregångare. I motsats till sin farmor föredrog
han Jean-Jacques framför Voltaire och skänkte sin artiga
och ytliga beundran åt Génie du Christianisme och
Kritik der reinen Vernunft.
Hvad som utgör hans originalitet som sjelfherskare,
hvad som var hans svaghet, är den allt för stora rol
1 Bref till Kotchubey 10 maj 1796 (offentliggjord t i Korff, Avénement
de Nicolas I:er). Kotchubey var inrikesminister under Alexander Ir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
