Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De båda rivalerna på kejsartronen - 1. Vänskapstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öde på fälten, eller föllo utan förbindning på vägarnet
Men hur förskräckligt detta krig var, var det ej utan
«ina drag af barmhertighet. Det afbröts af små
artig-hetsbevis, som å ryssames sida, jemte en viss förvåning
öfver att behöfva utgjuta franskt blod, tydde på en
önskan om fortvarande vänskapliga förbindelser; liksom
de ryska officerarne senare pa Sebastopols vallar sökte
alla möjliga tillfällen att samspråka med de franska.
De hade en gemensam fiende, den tyske eller polske
juden, som spekulerade på deras elände och ströfvade
omkring på de blodiga slagfälten, plundrande de döda
och vändande dem på alla håll och kanter för att icke
ens lemna så mycket som uniformsknapparne. Sådan
var han 1807, sådan återfinner man honom »vid Vilna
1813, följande de segrande och de besegrade tätt i
hälarne.
En samtida berättar sig i Königsberg ha sett en
ryss och en fransman sårade utsträckta sida vid sida;
den förstnämnde reste sig med svårighet, tog den filt
i hvilken han var insvept och kastade den öfver sin
döende fiende, sägande: »Da Franzos» (se der,
fransman!)1 Denna skildring karakteriserar de båda
utmattade arméerna, som icke af något ärftligt hat drefvos
mot hvarann och som, då stridsyrseln var öfver, beklaga
hvarann och räcka hvarandra handen.–
Ridån, som gått ned öfver slagtningarne vid Eylau
och Friedland, gar plötsligt upp öfver det vänskapliga,
nästan broderliga mötet i Tilsit. En storslagen politisk
komedi följer på det blodiga drama, hvari så många
olyckliga dukat under, begrafna i Polens snö och smuts
Alexander genomgår sin första utvecklingsfas: han som
varit hertigens af Enghien vän, han låter dennes
mördare taga arf efter Enghien; drottningens af Prepssen
riddare låter förblinda sig af den man, som skymfat
hennes afgud. Låtom oss ej tadla hans hjerta, af
naturen ädelt och öppet för ädla känslor, utan hans
karakter. De mest lofvärda fantasibilder hade under flera år
kringsväfvat honom; han hade bygt stora planer, i
hvilka hans rikes blomstring och Europas fred, hans
1 Bref från Ney och Murat, i Colbert-Chabanais, Traditions et
Souvenirs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
