- Project Runeberg -  Två krönta rivaler. Bernadottesminnen / Del 1. 1810-1811 /
143

(1887) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Bernadotte uppträder - 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att en ny kandidat skulle uppträda på. arenan med
Frankrikes bifall och beskydd. Så snart dessa
antydningar blefvo kända bland allmänheten, arbetade
inbillningen på ny bekostnad. Man hade visserligen svalnat
för prinsen af Augustenburg, men hvem skulle man
taga? Man ville icke misshaga Frankrike;*nan ville dock
ej veta af konungen af Danmark. I stora verlden talade
man endast med löje om baron Mörners steg i Paris.
Konungen isynnerhet nämnde icke hans namn utan med
yttersta vrede och hade befallt att genast vid hans
åter-^ komst sätta honom i arrest. De lägre klasserna sågo
likväl ej med samma ögon denna kombination. Den
diskuterades dagligen bland kotterierna och på krogarne
och massan i Stockholm vande sig omärkligt vid namnet
Bernadotte, som hans anhängare i deras fantasi stälde i
jembredd med Napoleons. Om jag tillägger att Fersens
död hade qvarlemnat ett djupt intryck af fasa, att
rättegången mot de anklagade bedrefs med en långsamhet,
som var väl egnad att underblåsa jäsningen såväl bland
dem, som fordrade rättvisa, som bland dem, som
fruktade densamma, så erhåller man någon föreställning om
tillståndet i Sverige...»

Det var under dessa omständigheter, som Suremain
af konungen ånyo sändes till hr Desaugiers för att af
honom söka få veta, så förtroligt han önskade, »huruvida
den mening, han sedan någon tid uttalade i
sällskaps-lifvet, var hans egen eller hans regerings.» Desaugiers
försäkrade sig ej hafva erhållit några instruktioner i
detta afseende, något hvarpå Suremain aldrig ville tro.
Det var emellertid verkliga förhållandet, såsom vi nu
med visshet veta af den diplomatiska korrespondensen.
Men Frankrikes representant befann sig då genom sakens
natur på en så majestätisk piedestal att han med
nödvändighet måste vika för frestelsen att afgifva något
orakel. Han tillät sig i sjelfva verket säga att hans
egen tanke var att konungens af Danmark val skulle
vara mest behagligt i Paris, han lät Suremain läsa
artikeln i Journal de VEmpire, hvari denna fråga
behandlades. Han tilläde att baron Vandernath, Danmarks
minister i Sverige, hade försäkrat honom att kejsaren
hade gifvit sitt bifall till det af konung Fredrik
föreslagna steget. Ehuru Suremain envist fasthöll vid tanken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aakronta/1/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free