Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Romantiska episoder. - 2. Marie-Louise och hennes lefnadssaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen besluta sig att låta lemna Napoleon det.
Kejsaren, som blef så rörd, att han den dagen icke kunde
förtära något, stälde bysten på spiseln i salongen.
Hans ansigte uttryckte den djupaste faderliga ömhet och
glädje, att vara far till ett så älskvärdt barn.
»Betrakta den,» sade han till 0’Méara, »se detta ansigte.
Skulle icke den menniska, som ville sönderslå en dylik
bild, vara en barbar, ett vidunder? Jag för min del
skulle anse henne elakare än den, som ger en annan
gift, ty den sistnämda förledes tvifvelsutan af någon
lockande vinst, medan den första endast drifves af den
svartaste grymhet och skulle vara i stånd att begå hvad
brott som helst. Detta ansigte skulle röra det grymmaste
vilddjurs hjerta. Den menniska som gåfve befallning
om att sönderslå denna bild, skulle, om det stode i
hennes förmåga, stöta en dolk i originalets hjerta...
Denna byst är värd en million i mina ögon, ehuru
guvernören med förakt sagt, att det skulle vara för
mycket att ge hundra louisdorer för densamma.»
Sonen till segraren vid Marengo, Austerlitz oeh
Wagram hade efter hvartannat beröfvats sina titlar
konungen af Rom, kejserlig prins af Frankrike, arfprins
af Parma och den nya titel man tillerkände honom
var blott liksom de andra en fiktion, en eventuel titel,
ty utsedd att dö före sin moder, var Napoleon I:s son
af försynen dömd att aldrig annat än till namnet vara
hertig af Reichstadt. Och likväl gladde sig hans mor.
. Hon var helt lycklig och stolt öfver att arftagaren af
det ofantliga franska kejsardömet var en simpel
österrikisk undersåte.
Mellan fångens på St. Helena och hans gemåls
känslor var en afgrund, hvarför äfven Marie-Louise
måste bli öfverraskad och förvirrad, då hon från London
erhöll ett bref, dateradt d. 25 augusti 1818, från general
Gourgaud, som för kort tid sedan anländt från S:t
Helena. — »Om ers maj:t värdigas påminna sig det
samtal vi hade med hvarann 1814 i Grosbois, då jag,
för första gången seende ers maj:t olycklig, redogjorde
för allt hvad kejsaren erfarit i Fontainebleau, vågar jag
hoppas att ers maj:t skall förlåta mig den sorgliga pligt
jag i detta ögonblick uppfyller genom att låta ers maj:t
veta, att kejsar Napoleon dör under den förskräckligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
