Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den 12 mars 1835 angående 1813 års krig mot
Napoleon: »Utan mig hade det blifvit annat; utan mig
hade Alexander troligen gjort fred», och Geijer
tillägger vidare i samtalets anda: »Då fransmännen voro
indrifna i Leipzig, begärde Napoleon ett stillestånd af
Alexander, som beviljade det; men Karl Johan nekade
dertill och lät svara, att med stilleståndet segern vore
förlorad. Derpå stormades Leipzig». (Geijers Sami.
Skr. 1 afd. 8 delen sid. 505!).
1 Om Geijers förhållande till Karl Johan skrifver Crusenslolpe
(se Ahnfelt »M. J. Crusenstolpe», B. 2, sid. 70 o. f.):
»De ömsesidiga sympatier och ganska förtroliga inbördes
förhållanden, som i bägges lifstid egde rum mellan Karl Johan och
Geijer — mellan stiftaren och förfäktaren af 1812 års politik —
hafva, medelst ödets underbara föranstaltande, fått en stor historisk
betydelse och en prägel af ovansklighet för all framtid, derigenom,
att inom loppet af ett år offentliga minnesvårdar blifvit resta åt dem
båda, och att under samma år (1855), bevisen för
bevekelsegrun-derna till bägges handlingssätt blifvit i tryckta arbeten af en föga
skarpsinnig välmening lagda under allmänhetens ögon. Sjette delen
af Bergman-Schinkels Minnen och åttonde bandet af Geijers Samlade
Skrifter äro nu i allmänhetens händer. Den der kan, han läse!
Den der har tankeförmåga, han göre slutsatserna!
De äro också redan utan all försköning och nästan enhälligt
uttalade af pressen hvad Karl Johan angår. Våra egna föregåenden
befria oss från obehaget att åter fördjupa oss i ett ämne, som vi
tillförene mer än en gång vidrört, utan att vid detta tillfälle vårt
handlingssätt må kunna rimligen misstydas, vare sig af slummer eller
af dagtingan. I öfrigt äro Karl Johans politik och Geijers
tjenst-fardighet så oskiljaktigt sammanflätade med hvarandra, att kritiken
öfver verktyget måste i sin mån, med eller mot vår vilja, stundom
uppstiga till den ledande kraften.
Våra publicister hafva con amore kastat sig öfver och bearbetat
de Schinkelska Minnenas fynd, utan att bekymra sig om dem, som
finnas i de Geijerska brefven med tillhörande anteckningar. Och
likväl äro de senare af samma upplysande halt (med undantag af det
enda Familjfördraget i Åbo, hvilket står ensamt och ur viss
synpunkt ovärderligt i våra tideböcker) och samma inflytande på
tänkarens omdöme som de förra. Dessutom kan brefafdelningen i Geijers
åttonde band betraktas som bilagor till sjette delen af
Bergman-Schinkel, och bägge som pieces justificatives till den series af politiska
skrifter, hvarmed böljan gjordes i skildringar ur det inre af dagens
historia.
Redan i dessa sina förtroliga bref framstår den store författaren
som kommissionär eller sakförare för det nu regerande
konungahuset. Visserligen är det ursprungliga motivet till denna roll, i det
nakna skick Geijer sjelf yppade det för en af sina närmaste (fru B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
