Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 8. Medborgerliga utmärkelser — Ydrebeskrifningen och Rääfs öfriga skriftställarskap; utbildningen af fäderneärfda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lan husbonde och tjenare, som numera föga ega annan beröring
än genom befallning och lydnad. Uti fordna dagar församlade
husbonden sina tjenare och underhafvande till daglig bön; han
och matmodern öfvervoro deras arbete och gjorde det behagligt
genom egen handläggning och förståndiga samtal; magnaten
ordnade och deltog i deras nöjen; han besörjde deras
angelägenheter och kunde göra sig älskad, emedan lagarna gjorde honom
fruktad. Nu öfverlemnas dessa klasser åt sig sjelfva: de sjunka i
seder, emedan de ej kunna stiga genom vett. hvilket ingen dem
bibringar. Då hjertat saknar tillgifvenhet och tanken
kunskapsämnen, är fylleriet den vanliga ersättningen».
R. vänder sig nu särskildt mot ståndspersonernas bruk af
viner. Det synes honom nämligen en dålig lära att vilja utrota
ett inhemskt och likväl nyttja ett utländskt af. samma eller ännu
skadligare verkan, i synnerhet sedan man nästan upphört att
införa verkliga viner, och under deras namn anskaffar eller
sammansätter vedervärdiga och högst rusgifvande blandningar af den
mest ohelsosamma beskaffenhet. Mera belåten, än med
egen-domsherrarne i allmänhet, var R. med presterskapet. Han finner,
i öfverensstämmelse med andra sina uttalanden, i svenska
presterskapet ingenting mindre än »samhällets säkraste värn mot
anarkien och sedelösheten, sedan alla andra blifvit bräckta af en falsk
statslära eller af uppmuntrade naturliga angripare».
Dock förnekar han icke tillvaron af vissa olägenheter, såsom
t. ex. de mer och mer växande nådåren, hvarunder embetena
ofta förvaltas af oerfarna ynglingar, som hvarken hafva mognad
eller anseende att kunna uträtta hvad de böra, och mot hvilkas
intresse det strider att bestraffa ömtåligare laster hos en personal
af hvars välvilja vikariens hufvudsakliga inkomst beror.
Bland de yttre anledningar till superiet, hvilka R. skärskådar,
har en, nämligen husbehofsbränningen, numera förlorat sin
tilllämplighet, en annan må anföras.
»Aldrig skulle likväl bränvinstillverkningen — yttrar förf. —
hunnit sin närvarande höjd, om ej potäterna lemnat medel
der-till. Sveriges sädesförråd, ofta inskränkt till brödbehofvet, är lika
så ofta för dyrt till vinstgifvande förbränning. Potäterna deremot,
som hvarken åtgå till födan eller kunna förvaras, och som många
år icke äro säljbara till hvad pris som helst, det är de som nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
