Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 8. Medborgerliga utmärkelser — Ydrebeskrifningen och Rääfs öfriga skriftställarskap; utbildningen af fäderneärfda egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gat producenterna till denna så kallade förädling, sedan man
mindre välbetänkt förledt styrelsen att förorda och hos oss inympa
denna i alla hänseenden skadliga växt. Det är potätema som af
alla kända bränvinsämnen lemna det osundaste; det är de som
gjort backstugusittandet i sin närvarande utsträckning möjligt; det
är de, som, använda till uteslutande föda, bidraga mera, än
ungdomens superi, till slägtets kroppsförskämning, förorsakande i
barndomen ett blekt och pussigt hull och för mognare år en klen
och försvagad kropp. Känslan af svaghet, af sjuklighet, medför
behof både för kropp och sinnen af retmedel. Potätema gifva
således både anledning och utväg till fylleri*.
Äfven straffbestämmelserna för ifrågavarande fel — anmärker
R. träffande — drabba icke sitt mål. Penningeböter galla föga
för den som uppsuper hela sin egendom. De kunna dessutom
sällan ådömas, emedan den vitnande allmogen icke kallar någon
full som ännu kan röra minsta ledamot, och dess uttryck om
föregående grader: välplägad, fagnad etc. äro icke af författningarna
kända. De flesta af yttre orsakerna till uppkomst eller otyglad
framfart af denna last, äro sålunda af R. genomgångna.
Bland de inre eller moraliska ville han först afhandla
religionen, om rummet medgåfve, att utreda i hvad mån fromhet
eller indifferentism egde omedelbart inflytande på fylleriet. Han
gör emellertid här i korthet följande ganska slående
anmärkningar:
»Engelsmannen är gudfruktig, tysken from, ryssen bigott; alla
dessa älska ruset. Fransosen, som på 50 år egt ingen slags tro,
utrotad af upplysare, gäckare och omstörtare, super likväl icke,
ej eller italienaren, det mest hedniska af alla folk, hos hvilket
kristendomen aldrig slagit rot. Men fransmannen eger
hederskänslan och takt för hvad som passar; att vara full är
vanheder-ligt och opassande. Italienaren eger känslan för det sköna i form;
och ingenting är fulare och mera vanställande än ruset. Svensken
egde också fordom en motvigt för sitt dryckesbegär; han egde
kunskaper i vida större mått än någon annan nation. Bibliska
historien var, äfven i sina minsta omständigheter, honom väl
bekant och bibehölls i jninnet affattad i sånger, gåtor och
berättelser. På senare sättet kände han äfven fäderneslandets öden,
ortens märkvärdigheter och sin egen slägt i många leder. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
