Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-134-
Så sjöng han, så frimodigt begagnade
han sig af den enda uttväg, en syndare
har. Dertill uppmanade han outtrött-
ligt äfwen sina åhörare, och detta icke
nted torna ord, ntan med silitig öfwerty-
gande framställning af a as tvår rätt
dertill. ,,Gttds kärlet till syndare« ut-
gjorde den herffande ath genomgående
tonen i all hans predikan. Men denna
kärlet framställde han aldrig såsom nå-
gonting otvifoh aftägset och bakom mol-
nett swåftvande, tttan såsom historiskt i
och genottt Gads srälsningsgerningar
uppenbarad, i nådentedlen förhandentoa-
rattde och genom dem å Gads sida alla-
redan oss tillegnad. Försoningen på Gol-
gata och dopets nåd, se det den grund,
hwarpå han byggde. Och huru många
tusen qwalda hjertan hastva icke. efter
de egna frttltiösa ltättringssträftoandenm
genom hans predikan och striftvelser fått
tag i den werlliga sörhandentvarande
ttåden i Kristus! Mången fan nog här-
ligt upphöja och prisa Gads kärlet och
nad, men få äro de, htvilta såfoat den
aflidne tunna, iå att säga, predika tron
in i hjertat. Mången predikar och sjun-
ger nog rörande och betoelande orit för-
mår själen att frossa i öftverstvallattde
känslor, mett i djupet af hjertat amar-
ftannar otoisshet och oro. Jatet sådant
förnimmes i den aflidneö lät-a, ware
sig att dett år fratnstäld iprediian eller
sang. Dess förnämsta egenskap anser
jag wara, att den, ehuru wisserligen
fröjdefull, littoäl alltigenom är tthtter, obe-
roende af alla känningar-, samt så beskaf-
fad att den, lösande alla tryckande band,
försätter själen i den sattna friheten,
der ntatt i fattning har frid med Gttd
och ett gladt, tvisSt och frimodigt hoppzden
borttager alla slöjor och förhängen och af-
täcker det allra heligaste i ofördttnilad da-
ger; den loftvar icke endast, den gifwer
med det samma, den lockar icke endast, den
upplyfter och bår, och bär ända fram.
Jimtnerhet genom denna stn egenskap de-
toifar sig Hedbergs lära tvara den äkta
lutherska.
Just denna nyktra, helande och frigö-
rande lära, läran otn nåden, om Gads
kärlet till syndare, är helsosam för alla
menniskor, som jetntväl låter oss, att tvi
stola försaka all ogudaktighet och werlde-
lig lufta, och lefwa tnktelsgen, rättfär-
deligen och gndeligen i denna werlden.
Derpå tvar den aflidtte ett leftvande be-
wis. Doct, Herren ware tack och ära
för denne trogne skaffare i sitt nådeshtt6-
bållttingt
,,Lararetta skola lysa såsom hitn-
tnelens skett,«och» de sota ntånga yn-
derwifa till rattfardighet, sasom stjer-
ttor i cwighet« (Dan. 12: 3).
Hjelper det att bedja?
Det tnnde tyckas onödigt att fram-
ställa denna fråga, då från den heliga
Strist ständigt utgår dett mest enträgna
uppmaning till oss att bedja, på det
tvi slola få. Men å andra sidan har
den werldsliga och otrogna tvisdomen så
många intoändningar mot bönens infly-
tande på händelsernas gång, att tvi lik-
toäl måste bemöta dessa, på det tvi icke
måtte låta osts förtoilla. Matt säger:
,,Gnd är oföränderlig —- htvad han
har bestämt, det sier, ehtvad J bedien
eller icke«. Ja, wisserligen år Gad oför-
ättderiig, tttett så att hatt år oförättders
tig i sin godhet, i sin barmhertighet, i
sin nåd och i sina löften, jemtväl i detta
löfte: ,,beder och J fiolen såt« Han är
oföränderlig i den ordning, han engång
fastställt i sitt rike och i sitt förhållande
till mennistorna, att den, som beder, han
får, och den, soat icke beder, hatt sår icke
heller-.
Mait säger: »Gud wet, hivad J be-
höftven, förr ätt J bedjen honom det-om
(Matt. 6: 8), derförebehöftvenJ icke
bedja«. Men hivad hielper det, att Gud
känner tvår nöd och tvära behof, när han
ytvatten tan eller tvill giftva oss, htoad
tvi hastva af nöden, fåtvida tvi icke derotn
bedja honoth — Man intvänder, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
