Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—l58—
sanningen till bälte (Ef. ö: 14). Han
handlar iväl af ögonblickets iiigifivelse,
men likiväl l besinningens och kraftens
anda. Den sanna, kristliga kärleken är
icke blind, såsom hedningarne fram-
Ltälla sin kärlek. Han wet, lnvad han
’lskar och hivarftire han älskar; men ban
wet också, att skröplighet och synd wid-
låder allt mensin t. Den kristliga »kär-
leken är tålig o
icke, fdrhäfiver sig icke, uppblåseg icke;
han skickar sig icke olibfiviskt, han söker
icke sitt, han fdrbittras icke, han räknar
mild; han afundass
lnämsta bud af de skriftlärda fordom på
det sättet, som koore ivi wisserligen skyl-
.diga att älska ivår nästa, det är, wåra
männer, men äfiveii berättigade att hata
ioår siende (Matt. 5: 43). Men flir-
medels ett det enklaste råd lär oss Her-
ren Jesus att rätt uppfatta detta gu-
ldomliga bud. Han säger-. »Allt hivad
«I wilfeii att menniskorna skola göra
eder, det göten J ock dem«. Hinkl-
!ten klar och gyllene regel, då ivi t ivår
sinandet skola fblia Oerrans bud? En
utomordentlig iefiiadsregel är det flirst
icke det onda till; han glädes icke dfiver « och främst med hänsyn dertill, att äfiven
orättfärdigheten, men gläder sig med den naturliga, ja t. o. in. den mest o-
faniiingenz ban fördrager allting, trorigndaktiga menniskan måste finna och
allting, hoppas allting, lider allting. medge, att dess fordran är billig och
skär-leken ioänder aldrig åter« (1 KorJrättmätig Ty hivad kan iväl ioara bil-
13: 4——8).
Eii gyllene regel.
Gile ord och inenuiskofbrnnftet sägas
stå i strid med hwarandra. Det lviii-
iner sig dork ingalunda deraf, som skulle
Gads ord i sig sfelf ivara någonting
oförnuftigt eller fbrnnftstridlgt, allden-
stund det tivärtom är uttrycket for den
hdgsta ioisdomenz men deraf kommer
det, att ivårt fbrnuft och bierta genom
fynden förmörkats och ivar fattning lär-
sklldi i andliga ting blifioit förnicklad-
Likwäl finnes i Gad-s ord äfiven myc-
ket, som till och med det naturliga för-
nuftet måste finna och erkänna såsom
uppenbar sanning. Sådan är srainfbr
allt denna gyllene lefnadöregeL soni Je-
sus gifiver osd i siii bergspredikan:
»Allt hivad J· wiler att menni-
skorna skola göra eder, det göken J
ock dem«.
När Gud i siii lag fordrar, att ioi
skola älska wår nästa såsom oss sjelfma,
kan billiglieteii och rättmätigheten af en
sådan fordran ftir hjertatö sbrioändheto
skull ännu mer eller mindre ioara fbr
oss fördold. Derfdre uppfattades och
förklarades detta andra af lagens flir-
sligare, än att den ena har samma rätt
och skyldighet gent emot sin medmenni-
sko, som den andra. Oni jag wäntar
att af mina inedineimiskor dlifwa iväl
bembtt, är det klart, att de äro berättigade
att af mig wänta detsamma. Fdr det
andra är denna Kristi regel dyrbar och
utomordentlig derföre, att den i hivarje
särskildt fall så tydligt» ådagalägger-, huru
man blir bete sig. Ar du nagou gång
i owisghet, huru du borde fdrfara mot
din nästa, så ställ blott dig sjelf i hans
ställe och bfiverwäg ett ögonblick, så har
du det klart. En annan fråga är sedan
utfdrandet, hwartill klitt och lod saknar
tall fdrniågaz dertill fordras kraften af
Gudö nåd och den Helige Aude.
s Yen bittra Bördari.
I Det sinnes många blirdor, hioilka men-
I nistoslägtet nödgas att bära. Till exem-
pel omsorgens, arbetets, fattigdomens,
olyckans, sjukdomens och uddens bördor;
s men alla dessa bäras med moti, då hjer-
tat är ljust och starttloch fullt af frid.
Fröjdcn i Herrcn är mar starkhet,
och ingen kan fäga liii-illa bördor den
kan bära, hivats ande uppehålles af
denna ständigt ivarande frtijd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
