Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
»Hvart går då denna biväg?»
Till en liten gård, som heter Molnsätra.
»Så. Jag har aldrig hört talas om den. Vi få se.
Jag skall emellertid stiga ur vagnen.»
Robert Augustin lemnade sitt åkdon, hvilket han
fann mindre rådligt att intaga under så farliga
omständigheter. Äfven kände han sig i högsta grad nyfiken,
alt inhemta närmare upplysningar om hela denna
tilldragelse. Han närmade sig hofjägaren förtroligt.
»Äro månge af hofvet med på denna jagt?»
frågade han.
Såsom vanligt. Jag kan icke uppgifva personerna.
Men i afton, vid Stäke, visar det sig väl, då alla
samlas vid den kungliga banketten.
»Vid Stäke?»
Ja; jagtlägrel har der sin station.
»Och i afton skall gifvas en hof-fest der? Af hvad
slag?»
Jag kan’ icke säga det, svarade hofjägaren.
»Det är en stor fägnad, att konungen på gamla dar
känner sig så lifvad och glad.»
Jag har icke nyligen skådat hans majestät vid så
godt lynne, som denna dag, inföll den andre.
»Och han följer sjelf med jagttrainen? Har han
fällt många djur med egen hand?»
Hans majestät är en verklig skarpskytt. Hans kula
felar aldrig. Han tyckes vara som i silt eget element
härute.
»Delas jagten af några bland hoffruntimret?
Riks-grefvinnan . . skulle hon hafva rest till Stäke, eller
till närheten deraf, för att upplifva fèten med sin
närvaro?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
