Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
Ett högt skratt från de närvarande bevittnade den
munterhet, hvarmed de följde det grotteska uppträdet,
som i våra dagar skulle roa ingen, men den tiden till och
med var i förnäma och bildade damers smak. Allas
blickar föllo på Simingskiöld, hvars masque, såsom
Vanderbouff, verkligen visade en figur med de längsta
öron.
Är delta vilkor nog? sade Pouffardin.
»Nej, fader i Monomolapa! mera tarfvas. Den man,
som min konung skall kunna antaga till hofnarr,
måste hafva knölig näsa, enligt f;»;iognomiken vittnande
om den största möjliga klokhet.»
Förnyade bifallsrop. Det sist yttrade instämde åter
med Simirigskiölds utseende.
Hvad blir meningen med allt delta? sade ban till
sig sjelf. Ts! det torde gå derhän, alt kung Fredrik
på detta sätt utväljer och antager mig åt sig i
Pouf-fardins ställe. Det skulle vara en god post — om
också ej alltid honorifique — men jag skulle sälta mig
deröfver.
»Vidare,» fortfor Tage, »fordrar min kung af sin
blifvande hofnarr, alt han kan besvara kinkiga frågor
och lösa gålor.»
Hm, tänkte Simingskiöld.
Hvilka spörsmål gör din konung? frågade Pouffardin.
»Han frågar, om någon så stor narr gifves i
Monomolapa, att han äfven i regnväder är sin monark
trogen?»
I varmt eller kallt regn?
»När det regnar ständer.»
Såså. Det blir svårt!
Hvad säger han? utbrast hofjunkar Simingskiöld,
som icke längre kunde hålla sin nyfikenhet tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
