Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetens uppkomst.
3
åt alla sidor, att universiteten ej längre uppbära ensamne ens den
stränga vetenskapens sak, så vittnar dock historien om, att det icke
alltid varit så, utan att århundraden förgått, under hvilka dessa
samma högskolor nästan ensamne vårdat den fosterländska
bildningen och fört vetenskapernas sak framåt. Det gäller ej blott om
andra, utan det gäller äfven om oss, och derför måste kännedomen
om Upsala universitets historia äfven i ej ringa mån innebära
detsamma som kännedomen om fosterlandets andliga utveckling, framför
allt på en tid, då det ännu var det egentliga Sveriges enda
högskola. Denna historia är ett stycke ur den större, som omfattar
fosterlandets, och deri lik den senare, att ljus och mörker, lycka och
motgång vexla i skarpa motsatser, ja äfven deri, att stundom män
framträdt, som fört den svenska vetenskapens namn öfver verlden
och gripit in i mensklighetens utveckling.
Det var först mot medeltidens slut i senare hälften af 15:de
århundradet, som planen att gifva Sverige ett eget universitet omsider
förverkligades. Det kan vid första anblicken synas, som våra
förfäder kommit väl sent på den tanken, men vid närmare besinnande
torde saken förhålla sig annorlunda. \i voro i många fall, såsom
redan är nämdt, århundraden efter sydligare folk i utveckling, och
derför måste ock universitetstanken hos oss skjuta fram långt senare,
och den kunde ej förverkligas, förr än vi hunnit till ett visst stadium
i vår samhällsutveckling. Derest man håller denna sak i ögat, synes
tidsafståndet mellan universitetets framträdande hos oss och andra
ej så stort. Det äldsta universitetet af alla, det i Bologna, fick
kejserligt privilegium 1158, men till hvilken hög grad af blomstring och
rikedom hade ej då Nord-Italien redan hunnit. Rättens
vetenskapliga studium var en nödvändighet i ett land, der den gamla
romerska rätten fortlefde på så många områden, men tillika såg bredvid
sig kyrkans utvecklade kanoniska lag, de uppåtsträfvande
kommunernas sjelfgifna stadgar och kejsardömets feodala rättssystem. Före
samma sekels slut hade högskolorna i Salerno och Paris klädt sig i
fästa former ocli vunnit europeiskt rykte, den förra för sina
förtjenster om medicinen, den senare om teologien. Men härvid förblef det
en längre tid; halftannat århundrade fick förgå, innan något tyskt
land erhöll en egen högskola. Och häri låg ej någon tillfällighet, ty
de särskilda länder, hvari tyska kejsarriket sönderföll, hade ej förr
hunnit den utveckling, att der gjordes verkligt behof af ett
universitet. Det första, som stiftades, var lika mycket slaviskt som tyskt,
då Karl af Böhmen-Luxemburg, som gjort sin uppfostran i Paris och
der lärt älska vetenskaperna, efter mönstret af dess universitet år
K548 upprättade universitetet i Prag, hvartill påfven redan året förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
