Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Universitetens uppkomst. 4
gifvit sitt bifall. Exemplet följdes på andra håll. 1365 stiftades
universitetet i Wien, 1386 i Heidelberg, 1388 i Köln, 1392 i Erfurt
och 1403 i Würzburg. Universitetets i Leipzig stiftelse år 1409
framkallades genom de häftiga striderna i Prag, som slöto med de
främmande, särskildt de tyska, elementernas utvandring. Nord-Tyskland
fick 1419 ett universitet i Rostock och 1456 i Greifswald. De engelska
högskolorna i Oxford och Cambridge utvecklade sig småningom redan
under loppet af trettonde århundradet. Dessa årtal vittna temligen
tydligt, att vi, då Upsala universitet omsider stiftades år 1477, icke
voro efter vår tid, utan snarare framom den. Och man kan med
skäl sätta i fråga, om vid den tiden de svenska
samhällsförhållandena ännu hunnit den utveckling och bildningen den mognad, att en
högskola lnir kunnat upprättas på fasta grundvalar och snart slå
djupa rötter, äfven om tidsförhållandena icke varit så ogynnsamma
för dess utveckling. Atminstoue skulle i så fall dess lif icke alldeles
utslocknat redan fore reformationen, som annars nog låtit högskolan
dela samma öde, som den romerska kyrka, genom hvars omsorger
denna högskola kallats till lif. OCh ej heller skulle det varit så svårt
för de första Vasakonungarna att ånyo upprätta det verk, som blifvit
nedbrutet. Jag återkommer härtill längre fram.
Innan jag öfvergår till att skildra, huru tankarne på ett
universitet vakna och slutligen förverkligas, torde det ej vara olämpligt att
något närmare redogöra för det sätt, hvarpå man ända till den tiden
sökte ersätta saknaden af en högre bildningsanstalt. Det var genom
besök i främmande länder och studier vid deras högskolor.
Visserligen behöfde man ej härtill taga sin tillflykt, då det blott var fråga
om att meddela vanlig prestbildning, sådan den då for tiden kunde
anses behöflig hos dem, som skulle på landsbygden sköta de
presterliga åliggandena, ty for detta ändamål voro vid våra domkyrkor,
såsom i andra länder, särskilda skolor inrättade, vid hvilka
undervisning i latinska språkets elementer, kyrkans ritual och den
kanoniska rättens vanligaste lagbud meddelades af en af kapitlets
medlemmar, som just derför bar titeln scolasticus ’). Men för det högre
presterskapets utbildning kunde detta ej vara tillräckligt. För
biskoparne och de stora domkapitlens talrika medlemmar var det redan
i deras egenskap af kyrkans styresmän en nödvändighet att ega
omfattande insigter i de teologiska vetenskaperna och i kanoniska
rättens många och invecklade stadganden. Och för" deras inflytelse i
samhället, der de representerade den högre bildningen, fordrades
’) När tilloppet af lärjungar blef större, tillsattes särskild ractor scolarium,
stundom flera, som skötte undervisningen, hvaremot scolasticus blott behöll uppsigten
öfver det bela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
