Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Studier i Prag.
i Paris utmärka sig på. ett sådant sätt, att de vid universitetet för en
tid anknötos antingen som ledare for den engelska nationen, till hvilken
alla nordbor hörde, eller som universitetslärare och rektorer. Sä
hafva fyra stycken varit prokuratorer (— vårt »kuratorer») för den
engelska nationen (vid ären 1348, 1357, 1358 och 13(53). Fyra hafva
beklädt den så högt eftersträfvade värdigheten at’ universitetets rektor
(1366, 1416, 1432 ocli 1435), och då rektor valdes bland »magistri
regentes» eller de aktiva medlemmarne af tilosotiska fakulteten, är
det klart att dessa 4 äfven tillhört universitetets lärarekår, men
dessutom påträffa vi äfven under åren 1347 och 1348 trenne svenskar>
af hvilka två åtminstone med visshet meddelat offentlig undervisning.
Ocli redan ur de s-parsamma uppgifter, som jag samlat, framgår, att
13 af de svenska stiftens biskopar studerat i Paris; högst står Aho
med fem, dernäst Upsala och Skara med tre hvar, så Vexiö ocli
Vesterås med hvar sin. När en gång universitetsmatriklarne få vittna
om våra landsmäns besök, blifver säkerligen antalet betydligen ökadt,
men redan hvad man vet synes tilia tör, att Pariseruuiversitetet
utöfvat ett ej ringa inflytande på våra prelaters vetenskapliga
utbildning.
När konung Karl af Böhmen 1348 instiftade universitetet i Prag,
var det, som jag redan nämt, helt naturligt, att de fleste af de
svenskar, som måste i främmande land söka den bildning, som ej hemma
stod att förvärfva, skulle heldre vända sig hit än till det mera
svåråtkomliga Paris. I ett halft sekel finna vi oupphörligt landsmän
inskrifva sina namn derstädes, ända till dess år 1409 det våldsamma
utbrottet af czeckernas fiendskap mot tyskarna dref de senare och
med dem äfven nordborna, som tillhörde den s. k. saxiska nationen,
bort ifrån den högskola, som tor en tid nästan täflat i anseende med
moderuniversitetet i Paris. Af den filosofiska fakultetens matrikel
Parisiis (sedan bisk. i Skara 1424—1435) fullliiagt att vårda Linköpingshuset (sc
ofvan s. 7 not 6). — 1416 väljes Petrus Ttoodh de Aho till rektor (Yiriville auf.
st. s. 385). — Mag. Olaus Laiirentii (ärkeb. 1432—1438) var "in deeretis
baccalaureus Parisiensis» (SS. rer. Svec. III, 2, s. ini. — Olaus Magni (bisk. i Aho 1450
—1460) blef först magister i Paris ocli derpå lector ethicorum, valdes både 1432
och 1435 till rektor (Script. rer. Svec. III, 2, s. 134, not q). — 1436 Laurentius
Olavi de Thiina, cauon. Ups.. bacc:s Pragensis antages som bacc. i Paris ocli blir
1437 artiuni licentiatus (ßudinszky s. 221). — 1459 antages till lärare vid
teologiska fakulteten i Greifswald »unns lector Parisiensis de Svecia ordinis fratrum
niiun-rum» (Kosegarten Gesch. d. Univ. Greifswald s. 81; namnet är ej angifvet). —
Trenne biskopar i Abo Magnus Nicolai de üärkilax (1489—1500), Laurentius
Michaelis Suurpä (1500—1506), och Johannes Olai (1506 — 1510) kallas "magistri
Parisienses» (Juusten, Chron. episc. Finland, ed. Porthan 1859 s. 554, 581 och 588).
— Ingolfus, decanus Upsaliensis (1501) kallas magister Parisiensis (Dipl. Svec. V,
s, 310).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
