Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 Studier i Prag.
synes, att åren 1368—1407 åtminstone 51 svenskar tagit examina
inom fakulteten, af hvilka de flesta dock blott angifvas såsom
befordrade till bacealaurei. I (len juridiska fakulteten hafva icke mindre
iin 73 stycken varit inskrifna’). Ej lå af dem voro män af
mognad ålder och några innehade redan prelaturer inom svenska
kyrkan, såsom ärkedjäknarne i Upsala och Aho, Karolus Haquini och
Magister Henricus Magni, af hvilka den förre år 1382 kallas »rector
universitatis juristarum studii Pragensis», den senare år 1397
in-Skrefs i juridiska fakulteten. Bland andra mera framstående män
märkes Magister Tordo, som 13(37 blef magister, derpå i 4 år
uppträdde som lärare och år 1374 lät som baccalaureus in decretis
inskrifva sig i juridiska fakulteten för att fortsätta sina juridiska
studier, ehuru han redan var domprost i Vesterås kapitel; 5 år senare
besteg ban biskopsstolen i Strengnäs. Knut Bosson (af Natt och
Dag-slägten), sedermera biskop i Linköping 1391, studerade 10 år tidigare
1 Prag. Magnus Olofsson Tawast, biskop i Aho 1432—1452 och
konung Eriks kansler, blef 1398 magister in artibus. Äfven i vår
literaturs qvarlefvor skönjas spåren af besöken i Prag. Bland Upsala
biblioteks handskrifter finnas arbeten i kanonisk rätt och filosofi
m. m. afskrifna »in studio Pragensi» af en »Petrus Johannis de
Mahnom in Svecia in episcopatu Strengenensi» 2); och den
Linköpings-klerk, som med anledning af S:t Birgittas uppenbarelser om konung
Magnus Eriksson och hans söner författat några korta men intressanta
historiska kommentarier till dessa, har uppenbarligen studerat i Prag,
alldenstund ban omtalar några egna detaljer rörande de
kejsar-porträtter, som Karl IV låtit måla och uppsätta i sitt palats 3).
Efter Prageruniversitetets sprängning 1409 synas ej svenskarne
vidare hafva besökt detsamma. De vände sig i stället dels, ehuru i
mindre mån, till det 1392 stiftade universitetet i Erfurt, dels och
hufvudsakligen till det nya universitetet i Leipzig, hvars upprättande
’) Dessa och följande uppgifter äro hemtade ur Mouumenta universitatis
Prageusis.
2) 1374 afskref han Johannis de Lignago: Compilatio deeretaliunl Gregorii ]X:i.
2 volymer in folio. n. 23 och 24 bland MSS. i Jus Canonicnm; samma år, Logica
Johannis Buridani, translatio ethicorum Aristotelis och expositio physicorum Arist.,
n. 16 af MSS. i skolastisk iilosofi; 1375 Declamationes Seuecæ m. ni., sign. n. 5 i
Benzelii katalog. — Kanske torde jag här få rätta en uppgift, af Stjeniiuan, som
upprepats af de flesta författare i vår literaturhistoria; han antager nemligen, att
den doktor Johannes Caldariui, efter hvilken i Prag ett arbete i kanonisk rätt
blifvit afskrifvet, skulle vara en Johannes Caroli seolaris Pragensis, som 1387 inskrifves
i Vadstena (se »Tal om de lärda vetenskapernas tillställd» s. 34, not 94), en i och
för sig väl betänklig gissning. Nu är emellertid Caldarini en välbekant professor i
Bologna, som afled 1365.
3) Scriptores rer. Svec, III, 2, s. 18,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
