Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Studier i Erfurt och Leipzig.
14()!l just framkallats af tyskarnes utvandring från Prag ocli som
derför äfven upptog de tyskar och nordbor, som förut besökt den
böhmiska högskolan. I Erfurt synas från 1405 till 1475 (det första
och sista inskrifningsåret för någon svensk) ungefär 40 stycken hafva
varit inskrifna, men några mera framstående namn kunna just ej
bland dessa upptäckas ’). Det var otvifvelaktigt en förlust lör oss,
att våra landsmäns besök derstädes upphörde just vid (len tid, då
humanismen koin till väldet vid det thüringiska universitetet och
började skaka på den gamla medeltidsbildningens stelnade lärobyggnad.
Vida större var det antal af svenskar, som besökte Leipzig-),
i dellner än 140 stycken inskrefvos under åren 1410 — 1475 eller de
första (i<) åren af dess tillvaro; och åtminstone 41 af våra landsmän
hafva der promoverats till filosofie magistrar fore reformationen.
Bland dessa återfinnas mänga, som i kyrkans, statens eller
vetenskapens tjenst inskrifvit sina namn i vår historia. Från Upsala igenkänna
vi ärkebiskoparne Olaus Laurentii (inskr. 1410) och Johannes Benedicti
(mag. 14:57), domprosten Ericus Audreæ (af Banérslägten, mag. 1441»),
ärkedjäknen Kristofer Wicte (mag. i Rostock 1424, inskrifven 142(1
i Leipzig, examiuator derstädes 1435, 143(»3), Jacobus Gislonis (mag.
1474, sedermera teol. doktor), och slutligen fil. magistern och teol.
doktorn Ericus Nicolai, sedermera scolasticus i Upsala, som under
1485 —89 är lärare vid universitetet och 1487 till och med dess
rektor. Fyra andra biskopar hafva der studerat, nemligen Birgerus
Magni och Lydekinus Abelis i Vesterås, Conrad Bitz i Åbo och Conrad
’) Efter Styffes excerpter. 33 namn bäras afgjordt af Svenskar; 14 bAra det
tvetydiga tillägget (le Anisia, som ju kan betyda såväl Arhus i Danmark, som
Vesterås i Sverige; 6 hafva nordiska namn utan utsatt fäderneort. 1405 inskrifves
Skaradomprosteu Thorkillus Tostonis ocli Strengnäsbiskopen Nicolaus (var
biskops-längd känner ej någon sådan, men da i danska handlingar en bror till riksrådet
Antiers Jacobsson Lungc kallas Nicolaus episcopus Strengenensis 1403 och 1407 (se
Molbech og Petersen, Udvalg af Danske dipl. s. 166 och* 342) ser det ut som kung
Erik sökt intränga honom 1401 efter bisk. Thords död, ehuru utan framgång). —
1414 promoveras Elans Sveuouis, sedan kanik i Skara, till magister. Um Kanutus
Michaelis de Anisia baccalaureus Kostoccensis. som 1424 inskrifves, 1427 blir magistor,
1434 rektor och slutligen juris utr. doctor, är svensk, kan jag ej afgöra.
2) Det bref, som en Upsalakanik 1424 skrifver frän Leipzig (Lagerbring.
Sven rikes historia IV, 581—583) gifver en god bild af vara landsmäns lif
och studier utrikes. Den tiden begynte föreläsningarne redan klockan fem om
morgonen.
3) Matrikelns uppgift bekräftas ytterligare af en handskrift som tillhört Conrad
Rogge, hvari säges att Mag. Christophertts de Ilolniis föreläst 1435, 36 öfver
åtskilliga delar af nya testamentet (se Aminson, Bibliothe.ea tenipli cath. Strengen.,
supplcm. s. XLII; troligen köpte Rogge handskriften i Leipzig, der han inskrefs
1446).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
