Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier i Rostock.
13
Rogge i Strengnäs’). Äfven vår adel har der varit representerad.
Den Karolus Bonde, som inskrifves 1414, är säkerligen snart
blifvande riksrådet och Yestmanlandslagniannen Karl Thordson Bonde,
och Thordo Bonde, hvars namn förekommer 14:17, är väl lians son,
den sedan sä ryktbare riksmarsken. Nicolaus Ryting, som sedan blef
konung Karl Knutasons kansler, inskrefs här 143)3 och promoverades
1442 till magister. 1444 inskrifves en Ericus Trolle (son till
riksrådet Birger Trolle), som sedan blef domprost i Linköping och dog
1459.
Blott 10 år hade förgått från Leipziger-universitetets öppnande,
då detsamma fick en svår medtäflare i afseende på nordbornas
besök, derigenom att en högskola år 1419 stiftades i Rostock, en plats
allt för välbelägen, att icke våra fattigare landsmän der skulle stanna
och drifva sina studier. Vi finna ock svenskar der inskrifne redan
under första terminen, och besöken fortgå tätt och oafbrutet. Tyvärr
äro i universitetsmatrikeln icke härkomsten för de der inskrifna
nordborna alltid så tydligt utsatt, att man kan bestämdt uppgifva, huru
många svenskar som inskrifves. Men af de 844 skandinaver, som
inskrifves åren 1419—1477, äro öfver 140 med säkerhet svenskar,
öfver 4(10 danskar och norrmän, och mer än 200 af oviss
nationalitet. I jämförelse ined dessa höga siffror företer filosofiska fakultetens
matrikel ett särdeles lågt antal af nordbor promoverade till magistrar,
och det ser nästan ut, som matrikeln ej vore fullständig, såvidt man
ej får antaga, att flertalet efter förberedande studier i Rostock
begifvit sig till andra universitet för att aflägga examina. Här möta
vi bland dem, som inskrefvos den 1 October år 1447 en Ericus Olai
de Upsalia, som 1452 blir magister; det är den längre fram så
välbekante doktor Ericus Olai, författaren af vår första rikshistoria och
universitetets förste lärare i teologi, hvilken dog 1486 såsom
domkapitlets decanus. 145(5 den 19 Augusti inskrifves en Katillus Karoli
de Upsalia; det är ej .osannolikt, att vi här hafva för oss den
kraftfulle Ketil Karlsson (Vasa), som 4 år senare uppsteg på Linköpings
biskopsstol; hvar han under tiden aflagt sin filosofiska grad, är mig
obekant; i Rostocks filosofiska fakultets matrikel nämnes han ej.
Den 2(1 Aug. 1457 inskrifves Jacobus Ulfonis de Upsalia., som 12 år
senare uppsteg på ärkebiskopsstolen och derpå gjorde sitt namn
odödligt genom universitetets stiftelse. 14(>;) den 8 Juli inskrefs
(Judniundus Ugla, som dock snart flyttade till Greifswald (se nedan).
) Möjligen hafva ilnnu 2 biskopar der studerat, 1415 inskrifves en domini»
Thomas de Svecia, som kan vara sedermera biskopen i Strengnäs, T. Simonsson
143U—1443. Den Siggo Wolff de Svecia, som inskrifves 1425, kan vara lilius
efterträdare Sigge Ulfsson (af Sparres! figtcn), biskop 1449—1463.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
