Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Studier i Greifswald.
1465 inskrefs Symon Gudmundi, iloctor canonum, sedermera
domprost i Linköping. Af vida större ryktbarhet är hans efterträdare i
den sistnämda värdigheten, som 1-471 den 4 November inskrefs vid
universitetet och 147.’i i October blef baccalaureus’); det var den
märkvärdige Hemming Gadd, längre fram promoverad doktor,
förmodligen under sin vistelse i Italien, såsom Sten Stures sändebud i
11 om. 1473 den 18 October inskrifves Andreas Bruse de Upsalia,
hvilken sedermera uppträder som föreläsare vid Upsala universitet.
3 år senare möter oss namnet Petrus Johannis de Upsalia, hvilken
sannolikt är samme Petrus Johannis Gallé, som också är en af
universitetets äldste lärare.
Äfven Rostock skulle i sin ordning få en medtäflare, när i dess
granskap år 145(5 universitetet i Greifswald upprättades, vid hvilket
ungefär 40 svenskar läto inskrifva sig under de 20 år, som förflöto
till instiftelsen af Upsala universitet’-). Huruvida denna sistnämda
omständighet medverkat dertill, att ingen svensk inskrifvit sig under
åren 1477—1487, vågar jag ej bestämdt påstå, ehuru det väl är
ganska antagligt, men jag måste tillika påpeka, att från 1487 till
1515 inskrefvos 57 stycken, hvilket antyder för den tiden samma
tillströmning af svenskar, som före 1477. Af framstående namn påträffa
vi ej här många; den första är Benedictus de Arosia, som 1457
promoveras till magister och 14G7, under titeln præpositus Arosiensis,
väljes till universitetets rektor; 1408 promoveras ban till baccalaureus
in jure canonico3). Dernäst följer Gudmundus Ugla, som inskrefs
1405 och 1478 promoverades till magister. Han var dä redan
ärkedjäkne i Vexiö, men stannade icke desto mindre qvar i Greifswald,
der ban 1480 blef lärare i filosofiska fakulteten, 1481 decanus, 1482
vicecancellarius och 1483 rektor, i hvilken befattning ban tog så
häftig del i universitetets inre strider, att ban troligen måst lemna
detsamma4). 1467 inskrifves dominus Kanutus Johannis fräter ordinis
minorum de conventu Holmensi, om hvars studier och vackra
boksamling jag skall nämna några ord längre fram.
Dessa högskolor, hvilka jag nu genomgått, nendigen Paris, Prag,
Erfurt, Leipzig, Rostock och Greifswald äro de vid hvilka svenskarne
egentligen drifvit sina utländska studier. Visserligen har en och annan
äfven hamnat vid andra universitet, men spåren deraf äro ej många,
’) För denna uppgift liar jag att tacka ett välvilligt meddelande af prof. L. Daae
i Kristiania.
*) 36 inskrifne äro bestämdt svenskar, men af de 17 stycken som skrifva sig
Arusiensis eller Arosiensis äro väl ock några från Vesterås.
3) Kosegarten: Geseliiclite d. Universität Greifswald. II, s. 162—164.
Kosegarten anf. st. T. s. 143 och II, s. 227.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
