Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Studier v i il Öfriga universitet.
15
om ock (let är klart, att besöken varit flera. I Köln hafva under
ären 1503 — 1520 tolf svenskar inskrifves; 2 af dem äro dock i mer
än ett afseende märkliga, nemligen de begge sista katolska
ärkebiskoparne Gustaf Trolle år 1511 ’) och magister Johannis Magni
1517. I Orleans2) och Montpellier3) hafva nog mer än en svensk
studerat; likaså i Italien, särskildt sedan S:t Birgittas vistelse i
Rom dragit allt flera nordbor dit och upprättandet af det efter henne
uppkallade hospitalet derstädes lättat deras besök, för att nu ej
erinra om svenska kyrkans oupphörliga behof af beröring med kyrkans
medelpunkt. Både Bologna4) och Perugiaä) hafva varit af
framstående svenskar besökta. Att svenskar skulle besöka England,
inval knappast att vänta; det enda bevis jag funnit är, då en Benedictus
Nicolai 1443 skrifver till Strengnäs kapitel och tackar för dess
understöd, som varit honom så mycket mer välkommet som han måst
skuldsätta sig för sin magisterpromotion6). Huruvida den Olaus
Johannis, magister vid universitetet i Löwen, som 1438 låter inskrifva
sig i Leipzig, varit svensk kan jag ej afgöra, men säkert är att vår
siste katolske ärkebiskop, Johannes Magni, studerat först i Löwen
och så i Köln 7).
Öfver våra landsmäns studier i främmande land sprides ljus
äfven från annat håll, som jag redan nämt, genom den ej sällsynta
förekomsten af sådana titlar, som antyda i utlandet förvärfvade
lärdomsgrader. Den utredning, jag i detta hänseende sökt göra, kan
’) Unn hur der studerat grekiska år 1512 efter Cæsarii föreläsningar f jfr.
Lundstedt, Bidrag till känned. af grek. språkets studium, Stöckl|. 1875, s. 2 och 3.
Oæsarius, som fördrefs från Cöln 1504, måtte sålunda hafva dit återvändt.
Förteckning på de 12 svenskarne är tryckt af L. Daae i hans »Matrikel over nordiske
studerende vid universitetet i Köln i det sextende aurhundrede», Kristiania 1875.
Klinru visserligen Köln var ohskurantismens hufvudsäte, är det att beklaga, att vi
i j känna namnen på de svenskar, som der inskrifvits fore 1503.
1307 gör Upsalakaniken Magister Johannes Magnusson sitt testamente i
Orleans i närvaro af 2 andra svenska kaniker (Dipl. Svec. II, n. 1557).
3) Olaus Fastonis kanik i Upsala dog kring 1340 in studio Montepessulano
(Dipl. Sv. V, s. 314 och f>41).
4) 1494 promoveras fräter Bernardtnns Kempe de Sudereopia ordin, niinornm
till Teologie Doktor efter 8 års studier vid Bologna univ. (SS. rer. Svecia, I. 1,
s. 74). — Ärkebiskop Henricus Caroli har besökt Bologna, men möjligen blott
under resa till Rom (Riksark. perg.bref 11. 212G).
’) Birgerus Magni, biskop i Vesterås och Conrad Rogge, biskop i Strengnäs
hafva begge i Perugia promoverats till juris utriusque doctores, den förre kring
1448. den senare 1460 (se Rogges tal vid sin promotion, tryckt i Benzelii Mon 11 m.
eccles. s. 106). Johannes Magni vår sista katolska ärkebiskop blef der teologie
doktor kring 1520 (Script. rer. Svec. III. 2, s. 74).
") Troil, Skrifter och Ilandl. r. kyrkohist. II. s. 37G—378.
’) Scriptores rer. Svec. III. 2. s. 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
