Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af Svenskar förvärfvade Doktorsgrader.
visserligen ej göra anspråk på att vara fullständig, men torde dock
vara tillräcklig för att visa, det man ansett universitetsstudier vara
en angelägenhet af vigt, på samma gång de otvifvelaktigt lättat
uppstigandet till kyrkans högre värdigheter. De teologie doktorer (eller
professorer’), som jag i urkunder eller hos samtida författare funnit
omnämda äro ej särdeles många, hvilket förklaras af den stora
tidsuppoffring och dermed förenade dryga omkostnader, som af denna
grad betingades. De äro Algot prior i Skara på 1330-talet, Matthias,
kanik i Linköping, S:t Birgittas biktfar, Christofer, ärkedjäkne i Upsala
död 1464, Ericus Olai, död 1486 som docanus i Upsala, kanikerna
dersammastädes Jacobus Gislonis, död 1490, Martinus Praal, död
1404, Ericus Nicolai eller E. Swede, död efter 1014, Johannes Magni
ärkebiskop 1523—1526, Strengnäsdekanen Nicolaus, död efter 1512,
fransiskanermunken Bernardinus Kempe, promoverad 1494 i Bologna
och Laurentius Magni predikarebrödernas vikarie (lefver ännu 1514)2).
Alla dessa kallas uttryckligen teologie doktorer, men förmodligen
böra äfven hit räknas följande män, som belt enkelt kallas doktorer,
och som derför möjligtvis, eliuru mindre troligt, kunna vara juris
doktorer. Dit höra biskoparne Hemming Gadd i Linköping. Petrus
Laurentii i Skara (1452—57), och Petrus Magni i Vesterås,
Upsala-kanikerna Petrus Johannis Gallé ocli Ericus Geting (de tre sista
öfverlefde reformationen), Vesteråsdoinprosten Wernicke (1508),
Linköpings-domprosten Jöns (1524), doktor Peder i Sko kloster och
doktor Jöns, S:t Fransisci-ordens minister (i Upsala) begge i början
af 1520-talet. Och säkerligen hafva långt Hera än dessa tjugu funnits :l).
’) Titlarna »s. teol. doctor» och »s. t. professor» brukas utan åtskilnad, livarpii
mångfaldiga exempel tinnus. Det har varit okunnighet om detta förhållande, som
så ofta förorsakat, att man hittills trott, att äfven före àr 1477 en slags
tillstymmelse till universitet förefunnits, emedan kaniker varit kallade s. teol. professorer.
Det torde kanske ej heller vara öfverflödigt att påpeka, det på 1300-talet
magistertiteln älfven i de 3 högre fakulteterna användes för den sedan brukliga
doktorstiteln; så t. ex. kallas Birgittas biktfar Matthias magister (ej doktor) in sacra
theologia. När någon för titeln »magister, doctor, professor in sacra pagina» vill
det säga, att ban i teol. fakulteten graduerats för studier i de heliga skrifterna:
der funnos nemligen oek »niagistri sententiaruni», d. v. s. sådana, som studerat Petri
Lombardi ryktbara »qnatuor libri sententiaruni», ur hvilka den följande tiden
hemtade nästan all sin dogmatiska vishet.
J) Han kallas stundom licentiat, stundom doktor. Förmodligen var ban ej
promoverad, hvilket doek här ej mycket betyder, ila promotionen var föga mer än
en formalitet och derför i början ej ofta förekom, till dess man fick ögonen öppna
för dess betydelse såsom inkomstkälla.
3) Då många, som bevisligen äro doktorer, ej sällan kallas blott magistrar,
är det ej osannolikt, att under magistertiteln, särdeles i äldre tider, döljer sig
motsvarande doktorsgrad. Ärkebiskop Troil i sitt program till teol. doktnrspromotionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
