Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af Svenskar fßrvftrfvnrte Doktors- oeli Magistergrader.
17
Af juris doktorer äro rle flesta blott doktorer i kanonisk rätt
(vanligen kallade »decretorum doctores»), några få äro »juris utriusque
doctores», d. v. s. hafva promoverats till doktorer äfven i verldslig
(romersk) rätt. Till de senare höra Yesteråsbiskopen Birgerus Magni,
död 14ß4, Karl Knutssons kansler Nicolaus Ryting och
Vexiö-ärkedjäk-nen, sedermera Upsala-dekanen Matthias från Trögd. Till de förra
höra biskoparne i Strengnäs Conrad Rogge och Matts Gregersson, i
Linköping lians Brask, Upsala-kanikerne ärkedjäknen Ragvaldus
Ingemundi och Martinus Praal, Strengnäs-domprostarne Birgerus Birgeri,
Hemmingus Magni och Helgo Petri samt Linköpings-dekanen
Phi-lippus Ragvaldi (11321) och domprosten Simon Gudmundi (död 1491)1).
Det faller en uppmärksam läsare lätt i ögonen, att flertalet af
doktorerna förekommer i 15:de seklet; och deri ligger icke något
förvånande, ty dels gjorde uppkomsten af de nordtyska högskolonia
studierna lättare, dels växte äfven behofvet af flera studerade män
vid domkapitlen, dels måste lusten for studier småningom utbreda
sig allt vidare. Och samma starka tillväxt af graduerade möter oss
äfven, då vi undersöka antalet af filosofie magistrar. Ty af bela
antalet, som jag funnit, eller något öfver 240 stycken, faller blott en
fjerdedel på tiden fore 1400; de öfriga tillhöra tidehvarfvet 1400—
1Ö20, som sålunda har att uppvisa ett tre gånger så stort
magister-antal, som det föregående. Ehuru det svårligen låter sig göra att
om en och hvar bestämdt säga, till hvilket stift eller kapitel ban
hör, kan dock en dylik fördelning tillnärmelsevis göras, hvarvid det
slår i ögonen att 77 stycken eller nära ’/3 af bela antalet faller på
ärkestiftet; närmast kommer Aho och Linköpiug, sist af alla Vexiö2).
1793 uppräknar än flera, men då jag fruktar, att lians källa är Rhyzelii ej alltid
pålitliga biskopskrönika eller andra lika unga arbeten, liar jag ej ansett mig kunna
upptaga dem. Af dem, som ban anför, äro biskoparne Hans Brask, Conrad Rogge
oeli Birgerus Magni, ärkedjäkiiarue Matthias i Vexiö och Ragvaldus Ingemundi i
Upsala samt Karl Knutsons kansler Nicolaus Ryting juris doktorer. Och för de
andra, såsom ärkebiskop Olaus Laurentii, biskop Nicolaus Ilermauui i Linköping, Peter
Sunnanväder i Vesterås och Hemming i Åbo har jag ej funnit någon äldre uppgift.
’) Det är mer än sannolikt, att detta antal kan betydligt ökas, i det många
af biskoparne, hvilka som sådana aldrig föra magisters- eller doktorstitlar, dock
verkligen äro doktorer i kanonisk rätt. Ärkebiskop Birger Gregerson var 10 år
fore sin utnämning baccalaureus in legibus. Henricus Caroli kallas i
ärkebiskops-krönikan juris canonici peritus. Strengnäsbiskopen Törd inskrefs 1374 i Prags
juridiska fakultet såsom baccalaureus in decretis; ban var då redan domprost i
Vesterås och ämnade tydligen blifva doktor. Flera dylika exempel kunde jag lätt
samla.
3) Ehuru min fördelning visst icke gör anspråk på att i hvarje del vara exakt,
kan jag ju anföra den. Upsala har 77 magistrar, Åbo 39, Linköping 36, Strengnäs
20, Skara 21, Vesterås 16, Vexiö 8, diverse kloster 7; och 27 af di- i utlandets
Cps. Univ. llist. 1. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
