Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Upsala Universitets instiftelse 1477.
hade man ånyo uttalat sig om önskligheten af att grundlägga ett
studium generale såväl för kyrkans som öfriga innevånares fördels
skull, kanske ej minst derför att man hade sig bekant, att danska
regeringen redan öppnat underhandlingar i Rom för att förskaffa
Köpenhamn en dylik förmån. Förslaget rönte bifall hos
riksföreståndaren och de verldslige store, och derpå blef i kyrkans och riksrådets
namn en ödmjuk skrifvelse uppsatt till den helige fadern i Rom,
hvilkens bifall numera ansågs oundgängligt för en högskolas
öppnande. En af Upsalakapitlets kaniker, doktor Ragvaldus Iugemundi’)
(snart ärkedjäkne derstädes) affärdades till Rom för att öfverlemna
brefvet och arbeta för sakens framgång, hvari ban ock lyckades.
Ty den 27 Februari år 1477 utfärdade Sixtus IV en bulla gifven i
Rom2,), i hvilken ban beviljade Sveriges prelater och stormän den
begärda rättigheten att i Upsala grundlägga ett studium generale
efter mönster af universitetet i Bologna och med samma företräden,
privilegier och friheter som detta. Undervisning skulle få meddelas
såväl i teologi3) som kanonisk och borgerlig rätt, medicin, filosofi och
hvarje annan vetenskap. Upsala ärkebiskop skulle vara sjelfskrifven
kansler och ega utdela baccalaureats-, licentiats-, doktors- och
magistergrader. Lärare och lärjungar skulle åtnjuta samma friheter som
deras likar i Bologna, och ärkebiskopen noggrant vaka öfver, att häri
ingen kränkning skedde. Vid sommarens ingång hade bullan hunnit
fram till Sverige, hvarpå riksrådet sammanträdde i Strengnäs. Den
2 Juli utfärdade ärkebiskop Jakob och hans sex lydbiskopar,
riksföreståndaren Sten Sture och tjugutre verldsliga riksråd derstädes
(let ännu bibehållna privilegiebrefvet för Upsala universitet4), hvari
de förkunna, att den helige fadern påfven på deras ödmjuka bön
unnat dem, Gudi till heder och ära, kristenheten och menige Sveriges
år 1482 anordnar understöd för dem, som skola studera vid utländska universitet
(se Troil, Skrifter t. Reform, llist III, s. 309—312), åberopar ban hvad kyrkomötet
i Arboga beslutit, men hvarken i statuterna på Arboga möte 1474 eller de äldre
från 1396 — 1423 kan jag finna någon bestämmelse i den vägen.
’) Messenius liar denna uppgift; Ragvaldus eanonieus Ups:s har också i Mars
1477 låtit i Rom taga vidimation af bullan (Spegels skrifteliga bevis s. 62).
ä) Tryckt i Bihanget n. 1. s. 1. Når prof. Scheffer d. 15 Juli 1675 anmäler
i Konsistorium, att Wennæsius bland klostcrbrefven i AntiqvitctsCollegii kammare
funnit »ett gammalt pergamentsoriginal angående akademiens privilegier, som man
förr ej har sett» (Kons. protok.), så var väl detta en blott vidimation, ty annars
skulle afskrifterna från den tiden (särskildt Örnbjelms) återgifvit originalet och icke
vidimationen, hvilket de alla göra.
3) I Rostock år 1419 (liksom förut i Wien och Löwen) hade påfven ej
medgifvit upprättande af en teologisk fakultet, af fruktan för kätterska läror, men
Greifswald fick denna rättighet vid stiftelsen år 1456.
’) Bihanget n. 2, s. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
