Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 Upsala Universitets instiftelse 1477.
rike till bestånd, hugnad och glädje, att inrätta i Upsala ett studium
privilegiatum med samma friheter som studiet i Bologna. För att
nu dess rektor, doktorer, mästare, studenter och deras folk må lefva
och studera i lugn samt förkofra sig i lärdom, taga de dem alla och
en hvar i rikets särskilda frid och försvar. Rektor skall ega utöfva
universitetets domsrätt. i alla mål utom dem som röra kyrkans
inkomster eller jordegendom’), och (len särskilda fördelen framför
andra rikets innevånare beviljas universitetets medlemmar, att de,
utan afseende å förbudet för landsköp2), egde hvar de ville fritt köpa,
hvad de till föda och kläder behöfde. Derföre att saken kommit
dem för hastigt uppå och de ej haft tid att gifva i alla
enskildheter utarbetade privilegier, bevilja de universitetet samma privilegier,
som konungen af Frankrike skänkt Pariseruniversitetet, en
visserligen omfattande men ock något obestämd välvilja. Till sist befalles
strängeligen, att alla de som besöka studiet i Upsala skola svärja i
rektors hand, att de icke genom bref eller bud skola till utrikes ort
meddela något som kunde vara riket till skada eller förfång. Detta
var troligen ett försigtighetsrifett från riksföreståndarens sida; Sverige
hade ofta nog i striden med Danmark fått erfara, hvilket spioneri de
danskar, som voro hos oss anställda som skrifvare eller kaplauer,
eller som besökte våra kloster, kunde utöfva 3).
Brefvet bär genom sin korthet vittne om, hvad utgifvarne sjelfve
yttrade, nemligen om den brådska, hvari man var stadd, ty annars
kunde väl något tydligare och noggrannare bestämmelser insatts. Det
tyckes ej hafva fallit någon in, att det låg något orimligt i att
bevilja universitetet samma privilegier som det i Paris, efter att påfven
förut tvärtom gjort Bologna till mönster. Utan tvifvel skulle i detta
sammanställande med den franska högskolan, hvars namn öfverglänste
allas, ligga ett talande uttryck för rleu varma välvilja, med hvilken
man ville omfatta det fosterländska verket Men man förbisåg
alldeles, att det i verkligheten måste vid tillämpningen vara omöjligt
att rätta sig-både efter Bologna ocli Paris, hvardera typ för en alldeles
motsatt rigtning i universitetsväsendets utveckling. Frågan kunde nu
’) Jordtvister måste enligt gällande lug slitas för verldslig, tvister otll tioinlen
återför andlig domstol. Undantaget liärofvan kan väl ock i öfrigt vara ett förbehåll
från kyrkans sida gent emot rektor; i det hon, af hvars nåd inkomsterna måste hero,
ej ville gifva universitetet någon röst med i detta hänseende. I öfrigt visar saken,
hvad man väl från början kuude vänta, att universitetet skulle underhållas uf
kyrkan och ej af staten.
2) Till förmån för städerna var nemligen vid denna tid stadgadt, ntt
landsbygdens alster fingo endast i städerna, ej å landet, säljas.
3) Jfr. Hemming Gadds skarpa, om ock naturligen öfverdrifna, teckning i sitt
bekanta tal (Script. rer. Svecic. III. 1, s. 63).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
