Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Universitetets öppnande.
visserligen ej hos oss få någon betydelse genom universitetets
ofullständiga utveckling och snara fall, och i alla händelser är klart, att
1’ariseruniversitetets aristokratiska organisation ensamt här kunde
komma i fråga, ty för Bologuas demokratiska inrättningar saknades
här alla förutsättningar.
Inom trenne veckor efter mötet i Strengnäs utfärdade
ärkebiskopen <1. 20 Juli 1477 ett öppet bref, ställdt till alla andlige och
verldslige personer inom den svenska kyrkans område’). lian säger der,
att han jämte kyrkans öfriga prelater tagit i betraktande, huruledes
lä svenskar kunnat nå en fullständig bildning, dels derför att hittills
ett universitet saknats, dels derför att många, om än rikt utrustade,
ej kunnat för fattigdom eller modlöshet begifva sig till fjärran
länder, dels derför att de få som företagit resan t.idt och ofta varit
utsatta för stora faror till lif och egendom. Af denna orsak hade de
i förening med de verldsliga riksråden vändt sig till påfven och
begärt fä upprätta ett universitet i Upsala; såsom ett särskildt
bevekande skäl hade de anfört, att de lefde vid verldens gräns omhvärfda
af hedningar och kättare. Till denna Iftin hade påfven nu gifvit sitt
bifall och förlänat den nya högskolan samma privilegier i andliga
ting, som Bologna egde, hvarpå Sten Sture och Rådet högsint gifvit
den samma friheter i verldsliga saker, som universitetet i Paris fått
af sin konung. Alla som ville undervisa, disputera och lära vid det
nya universitetet egde der nu fritt tillträde under åtnjutande af
ofvannämnda privilegier. Den 21 September ämnade ärkebiskopen i egen
person, omgifven af särskildt utsedda rådsherrar, högtidligen införa
bullan i Upsala2); den 7 October eller den dag, soni var helgad åt
S:t Birgitta, Sveriges skyddshelgon 3), skulle föreläsningarna och
öfnin-garna i teologi, kanonisk rätt och de filosofiska vetenskaperna taga
sin början och fortsättas efter åhörarnes behag. Och otvifvelaktigt
skedde det högtidliga öppnandet på utsatt dag d. 7 Oktober i
närvaro af herr Sten och rådet, ty riksföreståndaren har vid den tiden
’) Tryckt i Bihanget, n. 3. Obs. att för diocesis på s. 6, rad 2
otvifvelaktigt bör insättas prøvincüe, då brefvet tydligen är ställdt till hela kyrkoprovinsen,
ej till stiftet. För öfrigt gifver återfinnandet af detta bref och det ännu vigtigare
af 1504 (se längre fram), hvilka begge af Messenius varit begagnade, en viss
trovärdighet äfven åt hans öfriga ännu obestyrkta uppgifter om universitetet.
J) Ett sådant högtidligt införande (introductio) af stiftelseurkunden var
gammal sed. Jfr. tillvägagåendet 1456 i Greifswald (Kosegarten, Gesch. d. Univ.
Greifswald, s. 63).
’) Redan 1396 hade d. 7 October utsetts till hennes åminuelsedag; för Jakob
Ulfsson egde dagen äfven den betydelse, att han jämt 7 år tidigare just d. 7
October först satt sin fot i Upsala såsom rikets ärkebiskop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
