Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vistats i Upsala[1], och som vi nedan få se, har åtminstone doktor
Ericus Olai samma höst börjat sina teologiska föreläsningar.
Så var då det fosterländska verket omsider kommet i gång genom
förenade ansträngningar af kyrkan och rikets råd. För visso har
Jakob Ulfsson deruti haft den största delen, om ock Sten Sture
svårligen kunnat undgå att se dess betydelse för häfdandet af det
nationella oberoende, hvars värnande han gjort till sitt lifs uppgift. Men
förutom privilegiebrefvet af d. 2 Juli finnas ej spår af något den
verldsliga magtens understöd, hvaremot vi finna upprepade bevis på
Jakob Ulfssons omsorg om sin nya skapelse, likasom den ock för sin
fortvaro säkerligen endast haft att påräkna de inkomster, kyrkan
afstod. Det kunde väl ej heller gerna vara annorlunda. Statsbegreppet
var ännu föga utveckladt, regentens makt och tillgångar jämförelsevis
små, och Sten Sture hade svårt att äfven med samlande af alla
användbara krafter göra sin myndighet gällande i landet och
upprätthålla den yttre sjelfständigheten. Kyrkan deremot var rik, och
undervisningen ännu hennes ensak; sjelfva universitetsstiftelsen var icke
af något statsbehof framkallad, men väl af största vigt och intresse
för kyrkan. Hon hade väckt frågan och fört henne in på
verklighetens område, det blef ock hon som måste sörja för fortsättningen,
och af hennes offervillighet måste således det nya universitetets
framtid bero. Deri låg en ej ringa fara, som ock slutligen förde till
universitetets undergång.
Redan detta ekonomiska beroende nödvändiggjorde, att
universitetet måste föra ett svagt och osäkert lif, men flera andra orsaker
hafva nog medverkat att från början förlama dess verksamhet. Frågan
var, som jag redan sagt, i visst afseende för tidigt väckt, ty der
saknades åtskilliga af de förutsättningar, som voro erforderliga för
en verklig högskolas uppblomstring. Skolväsendet var ännu icke i
det skick, att det kunde afgifva kunnige och utvecklade lärjungar i
tillräckligt antal; någon större tillgång af lärde infödde män, bland
hvilka lämplige lärare kunde utväljas, fans ej heller; bildningen stod
öfverhufvud, äfven hos de förnäma, ej synnerligen högt, så att man
från det hållet ej kunde vänta något lifligt understöd; och slutligen
gjorde böckernas dyrhet och sällsynthet allt sjelfstudium så godt
som omöjligt. Det skulle derför vara ett stort misstag att tro, det
här nu öppnades någon fullständigt utrustad högskola[2] med bestämdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
