Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skilda fakulteter och tillräckligt lärareantal i hvarje. Af brist på
handlingar veta vi just intet om dess organisation. Till namnet
åtminstone har en sådan funnits. Att Jakob Ulfsson sjelf var kansler
hafva vi ofvan sett. En rektor skulle enligt rådets privilegiebref af
d. 2 Juli finnas, och svårligen har man kunnat undvara en sådan;
ärkebiskop Jakobs bref af 1504 omtalar »rector pro tempore existens»,
och likaså hafva vi ett odateradt rektorspåbud något yngre än 1500,
som är utfärdadt »under rektorsembetets sigill»[1]. Någon egentlig
fakultetsindelning kunde knappt komma i fråga, om ock enligt Jakob
Ulfssons eget bref föreläsningarna redan hösten 1477 skulle taga sin
början både i teologi, juridik och filosofi. Men 1481 kallar sig
magister Andreas Brusen »decanus facultatis artium»[2], och i
ofvannämda bref af 1504 talar ärkebiskop Jakob om statuta facultatis
artium, ehuru på samma gång han nämner, att teologiska och
juridiska fakulteterna blott representerades af hvar sin doktor.
Det ligger nästan i sakens natur, att, då man vid universitetets
anläggande hade så ringa medel att förfoga öfver, det ej kunde blifva
fråga om uppförande af några nya byggningar, äfven om sådana
behöfts. Nu egde domkyrkan emellertid en rik tillgång på hus, framför
allt i de stenhus, af hvilka hon sjelf var nästan på alla sidor
kringbygd. Huruvida det collegium, i hvilket de 4 lärarne i filosofiska
fakulteten enligt 1504 års bref sägas haft bostad, varit ett af dessa
husen kring domkyrkan eller huset på studentholmen (se nedan),
tilltror jag mig ej att afgöra. Deremot var kanske det »lectorium
theologorum», i hvilket Ericus Olai, såsom jag nedan skall omtala,
säges hafva föreläst, beläget på samma ställe, som universitetets äldsta
lärosal från nästa sekel, nemligen i det numera nedrifna, men fordom
på kyrkans sydöstra sida belägna hus, som på 1400-talet var
domkapitelshus och i följande århundrade af Erik XIV vid universitetets
påbegynta återupprättande år 1500 skänktes till lectorium eller
collegiihus[3]. För studenternas räkning hade man att tillgå
byggnaderna på den holme, som bildades af åns begge armar och då var
flerdubbelt större, än den nuvarande Qvarnholmen[4]. Denna holme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
