Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1508 skulle boktryckaren i Lybeck hafva 16 mark pengar för hvarje
exemplar på pergament och 8 för hvarje på papper. Lägger man
härtill frakt m. m., så synes lätt, huru dyrt presten fick betala den
handbok, han ovilkorligen måste ega. Detta oaktadt hafva ej
obetydliga boksamlingar i Sverige förefunnits under medeltiden dels hos
de högre prælaterna, dels vid stiftskyrkorna och i klostren. En
Upsalakanik, som 1299 aflider i Paris, namngifver väl 30 volymer, som han
eger och säger sig ändock i Sverige ega böcker i logik och grammatik.
Förutom arbeten i kanonisk rätt, matematik, geometri, astronomi,
metafysik och fysik, som man kunde vänta, finnas der: »Chronica
Martiniana (M. de Tours), libellus de marscalchia equorum, Lucanus
et omnes Virgiliani» och »Mappa mundi»[1]. Om den handskriftsamling,
som konung Magnus Eriksson 1340 hade på Bohus slott[2], är så ofta
skrifvet, att jag här kan förbigå den. År 1369 låter den nye
ärkebiskopen Birger Gregersson förteckna biskopsstolens bibliotek[3]; det
tyckes hafva utgjort ungefär 100 volymer, deraf hälften teologiska
verk, såsom biblar, psalterier, breviarier, homilier och några
dogmatiska arbeten; ungefär 40 äro af juridiskt innehåll, och naturligtvis
det mesta från kanoniska rättens område, ehuru 6 verkligen röra den
romerska rätten; de återstående 10 äro af blandadt innehåll. Af
historia omtalas blott ett arbete, af klassiska och filosofiska arbeten
ej ett enda. Brefvet säger oss dock, att domkyrkan hade sitt
särskilda bibliotek, och der fans otvifvelaktigt åtskilligt, som just för
undervisningen kunde vara behöfligt. Om dessa begge bokamlingars
tillväxt och öden under medeltiden känna vi intet, ehuru det är klart,
att de oupphörligen ökats genom testamenten och gåfvor. Och dock
finnes nu knappast ett spår qvar af denna betydande samling[4].
Den har delat samma öde som så mycket annat af vår medeltids
literära qvarlåtenskap, att nemligen tillintetgöras vid den gamla
kyrkans upplösning och sköfling. Mycket har nog förut blifvit fördt ur
landet, kanske redan af Gustaf Trolle, säkerligen af Johannes Magni;
något har kanske ock följt med jesuiterna och Sigismund i en senare tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
