Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Understöd af utrikes studier.
53
att göra bättre. Ock länge fick Gustaf ej njuta af det lugn, som
behöfdes, för att främja fredens värf. Snart kom det ryska kriget,
och sedan sammandrogo sig under hans sista år hotfulla moln vid
Sveriges gränser och äfven inom dem genom sönernas hemliga planer.
l)et var då for sent att göra något åt saken; den gamle konungen
hade nog att göra med att egna sina sista tankar och krafter åt
rikets yttre och inre säkerhet.
.Jag öfvergår nu att i korthet tillse, hvad Gustaf gjort och icke
gjort for den andliga odlingens sak. För att skapa ett universitet,
fordrades först af allt lärare. Då tillgång till infödda dylika
naturligen ej fäns, måste man antingen utsända ett tillräckligt antal
personer till utländska universitet och vänta, till dess de efter afslutna
studier återkommit hem, och så at’ dem bilda en lärarestam for
framtiden, eller ock måste man införskrifva utlänningar, som genast kunde
sätta saken i gäng. För det senare har möjligen Gustaf I hyst
betänkligheter; han har visserligen i statens tjenst och på andra
platser, der oundgängligt varit, användt så många utlänningar, han kunde
förskaffa sig, men han har kanske tvekat att lägga bela den svenska
ungdomens högre utbildning i utländska händer. Om så var,
återstod ej annat än att se tiden an och tills vidare understödja
svenskars studier i främmande land. Och detta har han gjort.
Redan 1527 utsänder han trenne unga svenskar till Wittenberg
med rekommendationsbref till Luther’). På riksdagen i Strängnäs i
Juni 1529 förklarar han med anledning af den klagan, som hördes,
att klostrens klenoder borttogos, det han tagit dem mest för att
betala rikets skuld, men »somt till att uppehålla dermed några
personer till studium, på det att lärdomen måtte komma i landet,
kristendomen till styrkelse» -). Understödet utgick i början vanligen i form
at’ anvisning på någon ledig prebenda eller andra inkomster; och
biskoparne följde konungens exempel3). Enligt en anteckning från
’) Dalin, Svea rikes historia III, 1, s. 177.
’’) Gustaf I» Registratur, VI, s. 148.
3) Anjou, Svenska kyrkoreformationens historia II, s. 103. 1538 d. 3 Mars
skrifver Mikael Agricola (sedermera biskop i Åbo) från Wittenberg till Gustaf I
och ber, att såsom konungen till lärdomens främjande »några prebendor i fattiga
studenters uppehälle, som här i Wittenberg ocli annorstädes i Tyskland studera,
vändt och lagt», han måtte visa honom en dylik gunst (Arwidsson, Finska Ilandl.
VI. s. 161). 1538 i Aug. fick Mag. Nicolaus Magni i Wittenberg (om hvilken mera
nedan), Rasbo præbenda (Murberg i Vitt. H. och Allt. Ak. Handl. I. 264, efter R.
Registr:t). 1549 få 2 linska studenter Jacobus Laurentü och Erieus Mnttei en läst
smör årligen af 2 finska socknar att dela och njuta, så länge de utrikes studera
(Arwidsson anf. st. VII, s. 286).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
