Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Tankar pà universitetets återupprättelse.
1550 eller 1551’) skulle 18 svenske studenter i Wittenberg (deribland
fyra ädlingar, Nicolaus Georgii, Georgius Trolle, Nicolaus Birgeri och
Nicolaus Beronis Finlandus; fyra magistrar, Martinus Heising,
Martinus Gestring, Benedictus Olaui och Ileginaldus Olaui samt 10 andra
studenter) åtnjutit understöd, men beloppet deraf är tyvärr icke
uppgifvet. Och mot slutet af Gustafs regering har understödet för
studerande betydligt minskats2) i hvilket förhållande kanske det ryska
kriget hade någon del. En redogörelse för antalet af svenskar, som
på Gustafs tid studerade utrikes, med framhållande af de förnämsta
namnen, spar jag till längre fram, för att i ett sammanhang gifva
en teckning af dessa utrikes studier från 1520 till och med 1593,
då universitetet återupprättas af Karl IX.
Alltifrån Messenii dagar har den uppgiften varit gängse, att
Gustaf I återupprättade Upsala universitet år 1540 och der till lärare
insatte den bekante Jacobus Zieglerus, som författat en geografisk
beskrifning öfver Sverige, och en i öfrigt okänd man, Olaus Magni3).
Ehuru Messenius troligen hemtat uppgiften från den danske
historieskrifvaren Hvitfeldt och sjelf gripit ur luften de begge professorer
ban tillskapar, hvilar den dock på ett underlag af sanning, emedan
Gustaf verkligen vid denna tid haft för afsigt att utvidga skolan i
Upsala och möjligen dermed afsett att förbereda ett universitets
inrättande. Ty året derefter d. 24 Maj skrifver domprosten i Aho,
Johannes Petri, till superintendenten Georg Norman, att det
understöd af 300 mark penningar, som Aho stifts presterskap förra hösten
’) Odaterad samtidig uppsats på ett ark i riksarkivet: »Handl. rör. Svenska
kyrkan etc. 1520—1560». Den är tidigast från hösten 50 och ej senare än 51,
såsom inskrifningsåren i Wittenberg m. m. gifva vid handen. De 10 studenterna äro:
Jaeobus Teit Aboensis, Ericus Laurentii Holm., Petrus Magni Holm., Henrieus
Strobock Holm., Nicolaus Johannis Lincop., Georgius Petri Streng.. Henrieus Aros.,
Johannes Petri och Jacobus Petri Schar., Hnluardus Svenonis Streng. Derpå läses:
»Studenter som tillstädes är, Ericus Mattei Aboensis. Andreas Svenonis Holmensis».
*) Se Forssell, Sveriges inre historia från Gustaf den förste, s. 193 not 2;
jfr. s. 192 not. 3.
3) I Scondia 111. V. s. 86 anför Messenius blott faktum, men i
Sveopenta-protopolis kap. 16, pag. 8, anför han professorernas namn. Hans källa för det förra
är uppenbarligen dansken Hvitfeldt, som i sin Krönika berättar vid 1540: »samme
aar er Upsala schola eller universitet fnnderitt af kong Göstaf». Men äfven
Hvitfeldt har öst ur äldre källa, och för denna upplysning hafva vi att tacka Hördam
i Kjöhenhavns univers. historia, soin der (I, s. 346, not 3) meddelar oss, att. redan
Magnus Matthiæ (född 1527, död 1611 som biskop i Lund) i sin handskrifna series
regum Daniæ har samma uppgift. — Der finnes ej ett spår hvarken i in- eller
utländska källor af att Zieglerus varit här, och han var en för ryktbar man. att ett
sådant faktum skulle alldeles förbises. Men det är möjligt, att Gustaf I i bref till
honom eller någon annan framkastat en dylik tanke, hvilket var så mycket
naturligare, som Z. var både intresserad för och bekant med svenska förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
