Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55 Tankar pà universitetets återupprättelse.
fått sig af konungen anbefaldt att utbetala till Norman i ocb för
böjande af skolan i Upsala, nu öfversändas’). Och förmodligen hafva
dylika bidrag utgått från alla stiften, ehuru bevis saknas både derpå,
äfvensom på att de verkligen blifvit för sitt uppgifna ändamål
använda. Någon offentlighet har väl åtgärden i öfrigt haft, då den
kunde vara bekant för en obetydligt yngre dansk häfdatecknare -).
Saken sammanhängde väl med de tankar och önskningar på
universitetets återupprättande, som i Tyskland uttalades ej blott af
der varande svenskar, utan af tyskarne sjelfva, af hvilka Gustaf fann
sig föranlåten att dels förvara sig tör de beskyllningar, som riktades
mot honom för likgiltighet i den vigtiga frågan, dels taga några mått
och steg för dess verkliggörande. Han skref nemligen den 1 Augusti
155J8 till magister Nicolaus Magni, som nu vistades i Wittenberg på
hans bekostnad, ett bref," som återspeglar tydligt sjelfva frågan och
Gustafs egen ställning till densamma. Nicolaus hade meddelat, att
många högförståndige och lärde män i Tyskland förundrat sig öfver,
att konungen ej, såsom andra furstar och potentater, låtit i sitt rike
upprätta ett universitet. Härpå svarar Gustaf, att om dessa och
Nicolaus sjelf lätteligen besinnade orsakerna härtill, så skulle de
filma, att ban vore fullt ursäktad; han hade mottagit ett öde och
förlamadt rike och hade sedan haft nog att bringa det till lugn och
bestånd igen; ej heller hade ban haft dem, som kunnat ett sådant
universitet förestå Men ban lofvar, att om Nicolaus och andra flere,
som utrikes studera, vilja taga saken allvarligt fore, »icke allenast
sjelfva studera deruppå, att veta förestå sådana universiteter, utan
ock förskaffa dertill en eller två lärda män och i de saker
förståndiga, som sig sådana provinciam un der stå [= förestå] vilja, då
skulle på vår sida i den måtton ingen tlit spard blifva». Han har
sjelf alltid tänkt och tänker ännu att grundlägga och väl försörja en
dylik anstalt, efter ban väl inser, liuru illa det står till i Sverige,
och huru nyttige lärde män äro. Det är ej bekant, om saken kom
längre. De försök Nicolaus gjorde misslyckades, ty ehuru ban
förevisade Gustafs bref och löften om frikostigt understöd, fann han ej
någon, som ville inlåta sig på saken, ty alla fruktade det barbariska
’) De något oklara ordalagen lyda: Prout ex parte regie celsitudiuis diguitati
ventrw a toto elero hujun Aboensis diocesis pro scolis Upsalie recuperandis
autumno elapso fnit pronvissum subsidium I1IC marcharum monetæ currentis, ilias
jaitt mitto (Arwidsson anf. st. ix, s. 31).
2) Se not. 3 å förra sidan.
3) Tryckt hos O. Celsius, Monumentn polit. ecclesiastica s. 29—32, och
flerstädes. Det är i samma bref, som Nicolaus får i uppdrag att skaffa en lärare åt
den då femårige prins Erik, och en annan, som kunde uppfostra ämnessvenner för
kammarverket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
