Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5fi Magister Nicolaus Magni.
landet’). Och sjeli’ liar han på intet vis varit hågad att efterkomma
konungens vink att jemte några landsmän öfvertaga uppdraget att
nybilda ett universitet i Upsala. Han har hyst en stark misstro till
Gustafs löften, ja nästan, som det vill synas, fruktan för att vid sin
hemkomst fälla ett offer för dennes misstänksamma lynne2). För
såvidt således Gustaf satte sin lit, till Nicolaus Magni i hopp, att
han skulle finna de lämpliga verktygen, hade ban bedragit sig, och
ilen utvägen afskars dessutom genom Nicolai frånfälle fem år senare.
Då Gustafs planer på universitetets återupphjelpande vanligen,
och troligen med rätta, satts i ett nära samband med denne Nicolai
person, så torde det vara skäl att här anföra det lilla, som man vet
om honom. Nicolaus Magni var född i Arboga; redan tidigt hade
ban begifvit sig utrikes för sina studiers fullkomnande, ty året efter
Gustafs tronbestigning inskrefs ban i Wittenberg d. 31 October
1524, der han först 1535 promoverades till magister3). Under en
del af dessa år måtte ban vistats hemma, ty en samtida författare
uppgifver, att ban »länge» tjenat i konung Gustafs räkningekammare*).
Från sin promotion till sin död åtta år senare tyckes han hafva
oafbrutet uppehållit sig i främmande land. Hans anseende har ej
varit ringa, såsom Hera exempel visa. När landtgrefve!! Moritz af
’) Det är Rördam anf. st. vi hafva att tacka för denna upplysning, som han
hemtat ur Svanings handskrifna historia öfver Kristian I. Svaning vistades i
Wittenberg vid denna tid och fick af Nicolaus del af Gustafs ofvannämnda bref och de
fåfänga försök ban gjort att efterkomma körningens önskan.
2) Svaning berättar nemligen, att ban, då Nicolaus klagade öfver omöjligheten
att öfvertala tyskarne, vändt sig till denne och sagt: (tf/e dumme Nicolae, ne
tån-tum studium domini tui impediatur, suscipe tu iter in patriam tuam adjunctis
tibi nonnullia ex tuis popnlaribus, qiiox hir habes egregie eruditos, id patrim servias
«e voluntatcm domini tui perficias venturisque externis viarn munüis; hvarpå N.
svarat: No» ego Gustavo domino meo credam, inqu.il, si proprio milli sanguinc
suo literas scribat. Quo audito perhorrui totas equidem atque in haic rerba
con-tinuo prorupi: qu,o ergo animo quave ronscientia, quæso te, tantopere alios rid
hane profectionem soUicitas? Ad hæc omnia iUe obticuit. Dessa ord sprida ljus
öfver de dnnkla uttryck, hvari samme Nicolaus skrifver d. 27 Juli 1535 från
Wittenberg till biskop Sven i Skara; ban vägrar der att enligt biskopens råd återvända
hem just nu, men vågar ej anförtro orsaken åt papperet, ty det kan falla i andras
bänder, apud quos etiam simplex aliqna senlentia, quantumvis candido animo
scripta, atroces excäet t.ragoedias (original på papper i riksarkivet, »Hnmll. rör.
Sv. Kyrk. 1520—1560).
3) Forsteman, Album Acad. Viteh. 1502—1560 och Erasmi Nicolai
förteckning på svenska magistrar i Wittenberg (Kongl. Bibl:s Tidn. 1767, I, s. 56).
4) Svaning säger anf. st: in avla qutcstura: dignitate ornatus dia ante Gustavo
servierat. För öfrigt tyckes han 1534 hafva varit i Olmutz, tv detta år tryckes
derstädes hans »Carmen genethliacum natalibus principis Erici Gustavi sacrum»
(enligt Stiernman, Företal t. Tegel, Erik XIV:s krönika, s. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
