Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UtllLimiugar förorda universitetets sak.
57
Hessen 1534 eller 1535 sammankallade ett möte al’ lärda män, var
han en af deltagarne ■), och när (len sedan som läkare bekante
Benedictus Olai år 1536 kom till Wittenberg, skref ban till biskop
Sven i Skara, att ban träffat flera landsmän, bland hvilka Mag.
Nicolaus Magni var den förnämste2); 1536 i September följde ban
Melanchton på en resa från Wittenberg till Ithen och begaf sig derifrån till
Löwen, der ban vistades i Februari 15373). Följande året fick ban, som
jag nämt, i uppdrag af Gustaf I att söka införskaffa utländske lärare
till Upsala eller också bereda sig sjelf att med några andra
landsmän öfvertaga denna uppgift4), hvartill ban dock ingalunda var hugad.
Deremot fullgjorde ban konungens önskan att skaffa en lärare åt
prins Erik, hvartill han i samråd med Luther utsåg Göran Norman,
som 1539 öfverreste till Sverige3). Efter fortsatta studier blef han
(troligen äfven i Wittenberg) promoverad till juris utriusque doktor,
men när konungen och fosterlandet omsider kunde hoppas att draga
fördel af hans insigter, bortrycktes ban af döden d. 24 November
1543 i Marburg6). Han var otvifvelaktigt en begåfvad och djupt
bildad man; språket i hans bref är ledigt och formskönt, med lätthet
och elegans rör han sig i romarspråkets klassiska drägt.
Med hans död minskades väl utsigten att få universitetet till
stånd, ehuru troligen påminnelser hos Gustaf om sakens vigt ej
fattats. Melanchton passade på att i ett bref till konungen af den
13 Maj 1539 infläta en mening, att han icke betviflade, att derest
Upsala universitet tillbörligen inrättades och vidmagthölles, sådant
skulle lända till Guds ära, menniskornas väl och konungens heder7).
1544 skrifver Johannes Draconites (som 8 år senare blef teol.
professor och superintendent i Rostock) ett bref till konungen från
Marburg, hvari ban först prisar hans uppoffringar att underhålla personer
i främmande land, hans omsorg för skolorna och slutligen, att han
vill »desslikes universiteter upprätta låta, der sådana lottiga konster
kunna l|inkade varda8). Men det blef ingenting af saken, ehuru den
’) Det å föreg. sid. not 2 omtalade brefvet t. biskop Sven i Skara d. 27 Juli 1535.
Troligen afses mötet i Cassel i December 1534.
s) 153G, 13 Kal. Sept. (original på papper i riksarkivet, »Haml|, rörande Sv.
kyrk. 1520—1560»),
s) Nicolaus Magni till biskop Sven i Skara, I.ouanii d. 3 Febr. 1537, anf. st.
4) Redan 1536 d. 3 Nov. befallte konungen honom, att sedan ban tillbragt ett
eller två år i någon tysk furstes kansli, återvända hem (Stiernman, Företal t. Tegel,
Erik XIV:s krön.).
*) Luther till Gustaf I d. 18 April 1539 (Spegels skriftl. bevis s. 84).
’) Stiernman anf. st.
;) Skandin. Halldi. IV, s. 46.
") Enligt Abrahanii Ångerman ni öfversättning af Draconites arbete: »Utlegning
på propbeten Daniel», tryckt 1592 i Wittenberg in 8:vo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
