Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖS
Skolväsendets tryckta ställning.
verkligen 1546 har varit på tal’), och med ett visst hån skref en
dansk författare, att »Upsala universitet omsider under Gustafs tid,
sedan silfvergrufvorna kommit i ordning och Sveriges rike blifvit mera
välmående än någonsin förut, alldeles torkat in och genom
penningebrist blifvit belt och hållet ödelagdt» 2). När vi Here gånger under
Gustafs regering se exempel på, att ban efterskrifvit lärde män både
jurister och läkare ;l), så har detta ej skett för att ordna den högre
undervisningen, utan för att fylla de omedelbara praktiska behof i den
vägen, hvilka Gustaf ofta på ett kännbart sätt fick erfara.
Större omsorg har ban visat om skolornas upprätthållande. Han
var for skarpsynt att ej inse den oändliga vigten af en ordentlig
skolbildning. Utan en sådan var ett upplyst protestantiskt presterskap
omöjligt, och utan ett sådant var reformationens framtid alltför osäker.
Men derjemte behöfde han skrif- och räknekunnige män for den stora
apparat, som var en nödvändig följd af den kungliga förvaltningens
skapande, och härför var ban naturligen hänvisad till hvad skolorna
kunde lemna ifrån sig; ur den synpunkten särskildt ifrade ban för
deras upphjelpande. Att ban helst såg, att detta kunde ske utan
starkare anlitande af den kungliga skattkammarens inkomster var
naturligt, och den som läser hans bref, måste instämma i hvad en
nyare författare yttrat, att »de vacki-a ord ban talar om undervisning
och skolor äro mindre förebud till frikostighet från hans egen sida,
än förmaningar till allmogen att flitigt utgöra sin tionde»4). Den
gamla kyrkans fäll hotade nemligen att äfven draga med sig skolan,
som af henne skapats och underhållits. Hon måste lida redan af det
oklara öfvergångstillståndet från den gamla kyrkan till den nya;
härtill kom att allmogen ej var obenägen att liksom konungadömet
indragit hierarkins inkomster, i sin ordning hos sig behålla den
tionde, som utgick till skolan in. 111. Gustaf har sjelf i sitt bekanta
bref af 15335) på ett målande sätt skildrat, huru det stod till:
skolorna voro så storligen förlagda, att der tillförne plägade finnas
två till trehundrade djäknar, var 1111 knapt ett, halft hundrade, och på
somliga ställen voro de aldeles öde. Det sista uttrycket bekräftas
’) Forssell liar visat, att vid ett rådslag 1546 en bland de punkter, soin till
öfverläggning framlagts, handlat om lämpligheten af att inrätta ett universitet, der
unge män skulle öfvas, "förr än de utsändes uf riket», men rådets svar handlar
blott om skolorna (Sveriges inre historia etc. s. 195, not. 1; jfr. not. 2).
2) Svaning i sin under pseudonymen Petrus Pannis Rosefontanns 1560 utgifna
stridsskrift: Refutntio calumniarum Johannis Magni Gotlii, blad 1. s. 4.
3) Dalin, Svea rikes hist. III, 1, s. 407.
*) Forssell anf. st. s. 193. Jfr. Gustafs bref af 1540. 44 och 48. anförda af
Murberg i Vitterh. II. och Ant. Akad. Ilandl. I, s. 259. 260.
s) Tryckt i Thyselii Bidrag II, s. 256.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
