Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gustaf den förstes förhållande till den svenska bildningen. Hans tankar på ett återställande af Upsala universitet. Hans omsorger om skolväsendet. Erik XIV gör 1566 en början till universitetets återställande. Johan fortsätter sin broders verk. Hans förslag till konstitutioner. Universitetets strid med Johan rörande liturgin från 1576. Dess upplösning 1581. Johan inrättar Stockholmskollegiet. Dess fall och förberedelserna till Upsala universitets återställande. Svenskarnes utrikes studier 1520—1593. Några ord om den högre bildningen i landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖS Skolväsendets tryckta ställning.
pä ett märkligt sätt af ett bref, som en Stockbolmsborgare Lasse
Månsson 1538 skref till biskop Sven i Skara, der ban meddelar, att
ban sänder sina söner till honom, »efter det att skolorna nu mest
läggas så godt som öde både här och der, och som jag förnummit
hafver, att eder skola i Skara stift är ännu vid magt» ’). Förutom
böndernas lust att behålla tionden inverkade på skolans sjunkande
den öfverhandtagande obenägenheten hos dem att sända sina barn i
skola; dels insågo de ej bildningens värde, dels tyckte de sig se, att
prestera och lärares ekonomiska utsigter blefvo allt tarfligare genom
Gustafs förnyade reduktion af kyrkoegendomen -). Visserligen
predikade lian strängeligen for allmogen, att de måste sätta sina barn till
skola och utgöra tionden ordentligt, och ban sparde ej på långa, täta
och bevekande uppmaningar, men det var ej att undra på, om orden
ej gjorde tillbörlig verkan, då han å sin sida ej visade någon större
frikostighet och till och med mot slutet minskade anslagen :l).
Skolundervisningen kunde under sådana förhållanden ej göra några
särdeles framsteg, och han har sjelf vittnat derom genom det skarpa
bref han året fore sin död aflät till alla stiftens styresmän 4), hvari
han förebrår dem, att de personer, som frän skolorna uppsändas till
hans och rikets tjenst, äro dertill så tjeidiga, som perlstickare eller
guldväfvare; ja! det såge ut som biskoparne och skolmästarne
»utletade de slemmaste som i bela hopen finnas kunde, nemligen icke
annat än drinkare och–-som bättre tjente gå vid plogen och
en trädstock än uti riksens höga och vårdande saker brukade blifva.»
Annu skarpare yttrar sig (sedermera riksrådet) Göran Gylta i ett
samtidigt bref till konung Gustafs systerson biskopen af Osnabruck,
som då uppehöll sig i Sverige ä). Visserligen måste man alltid taga
i betraktande, att Gylta länge vistats utrikes och dessutom såg
tingens nya ordning från en något aristokratisk synpunkt, hvarför om-
’) Dat. d. 2 Aug. Vadstena, pappersoriginal i Riksarkivet, »Iiandl. röi\ Sv.
kyrk. 1520—1560»; redan förut anfördt af Forssell.
2) Det sista säger den om Finlands reformation och undervisning så förtjente
biskop Mikael Agricola uttryckligen i bref af 1543, 47 (Arwidsson, Finska Handl.
VI, s. 257, 258 och 269.)
’) Forssell anf. st. s. 192 visar, att anslaget till skolor och studenter minskades
ar 1557 till 5,746 mark från 7,015, och den senare siffran är blott ! 5 af hvad som
utgick till biskopar och kaniker.
4) Celsii Mon. polit. eccl. s. 41 och Thyselii Bidrag etc. II. 409.
*) Detta bref är utan dato och adressat tryckt i Celsii Mon. s. 53—61. Dalin
i sin hist. III, 1, s. 480 säger, att han skref det i Köpenhamn 1559 till bisk. af
Osnabruck, hvilket förefaller sannolikt. Gylta inskrefs 1537 i Wittenberg. I
förbigående kan jag nämna, att den på tyska skrifna krönika om Sverige, som tillägges
honom, endast är en af honom i Wittenberg 1548—1550 verkställd öfversättning af
Olai Petri krönika i dess äldre form (se hans eget ms:t. I). 21 i Kungl. Biblioteket).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
